Anarchopedia - User contributions [en]

Syndikalism

2008-03-13T16:40:47Z

Qwert: bild

[[Image:Black_and_Red_Anarcho-Syndicalist_flag.gif|right|thumb|Den röd-svarta flaggan symboliserar anarkosyndikalism.]]

'''Syndikalism''' är en politisk rörelse som uppstod under slutet av 1800-talet i [[Frankrike]]. Syndikalism är en av grenerna inom den [[Frihetlig socialism|frihetliga socialismen]]. Det som är kännetecknande för syndikalismen är att den förespråkar [[arbetarklass]]ens övertagande av [[Produktionsmedel|produktionsmedlen]] och därigenom den politiska makten genom [[Fackförening|fackförening]]ar.

[[Kategori:Riktningar inom anarkismen]]

[[en:anarcho-syndicalism]]

GrÃ¶n anarkism

2008-03-13T16:38:13Z

Qwert: bild

[[Image:Darker green and Black flag.svg|170px|right]]

'''Grön anarkism''', har sin grund i både social- och individuell [[anarkism]] och till viss del i [[Anarkafeminism|anarkafeminism]]en och [[Ekofeminism|ekofeminism]]en, men är en fristående vidareutveckling med inspiration i [[Djupekologi|djupekologi]]n. Traditionell anarkistisk förtrycksanalys har kombinerats med en radikal [[Biocentrism|biocentrism]], kampen för ett ekologiskt hållbart samhälle och ibland en skarp civilisationskritik riktad mot industrisamhället och de ideologier som upprätthåller dess [[Ekonomism|ekonomism]], sociala institutionalisering och vetenskapliga utvecklingsparadigm. [[Pjotr Kropotkin]] och [[Elisée Reclus]] anses vara de första som tangerade inriktningens tankegångar. Den gröna anarkismen kan idag delas in i en teknopositiv och en teknonegativ fåra. Många teknonegativa gröna anarkister är kritiska till [[socialismen]]s [[metodologi]] och [[historiematerialism | materiella analys]], som uppfattas som systembevarande. Man kritiserar också ofta hela civilisationen som sådan istället för den klassiska anarkistiska kritiken mot kapitalismen eller förtrycksamverkan. Den teknonegativa rörelsen är närmare kopplad till den klassiska individualanarkismen. De teknopositiva med [[Murray Bookchin]] som huvudideolog har en mer traditionell socialanarkistisk grund och Bookchin med flera har kritiserat de teknonegativa som flummiga livsstilister.

{{Wikipedia}}

[[Kategori:Riktningar inom anarkismen]]

[[en:green anarchy]]

GrÃ¶n anarkism

2008-03-13T12:40:41Z

Qwert:

'''Grön anarkism''', har sin grund i både social- och individuell [[anarkism]] och till viss del i [[Anarkafeminism|anarkafeminism]]en och [[Ekofeminism|ekofeminism]]en, men är en fristående vidareutveckling med inspiration i [[Djupekologi|djupekologi]]n. Traditionell anarkistisk förtrycksanalys har kombinerats med en radikal [[Biocentrism|biocentrism]], kampen för ett ekologiskt hållbart samhälle och ibland en skarp civilisationskritik riktad mot industrisamhället och de ideologier som upprätthåller dess [[Ekonomism|ekonomism]], sociala institutionalisering och vetenskapliga utvecklingsparadigm. [[Pjotr Kropotkin]] och [[Elisée Reclus]] anses vara de första som tangerade inriktningens tankegångar. Den gröna anarkismen kan idag delas in i en teknopositiv och en teknonegativ fåra. Många teknonegativa gröna anarkister är kritiska till [[socialismen]]s [[metodologi]] och [[historiematerialism | materiella analys]], som uppfattas som systembevarande. Man kritiserar också ofta hela civilisationen som sådan istället för den klassiska anarkistiska kritiken mot kapitalismen eller förtrycksamverkan. Den teknonegativa rörelsen är närmare kopplad till den klassiska individualanarkismen. De teknopositiva med [[Murray Bookchin]] som huvudideolog har en mer traditionell socialanarkistisk grund och Bookchin med flera har kritiserat de teknonegativa som flummiga livsstilister.

{{Wikipedia}}

[[Kategori:Riktningar inom anarkismen]]

[[en:green anarchy]]

Template:bokref

2008-03-12T08:32:40Z

Qwert: Ersätter sidans innehåll med 'Mall:bokref fungerar ej'

Mall:bokref fungerar ej

Template:bokref

2008-03-12T08:30:02Z

Qwert: Ny sida: <includeonly><cite class="book" style="font-style:normal">{{#if: {{{titel|}}} |{{#if: {{{författare|}}}{{{efternamn|}}} | {{ #if: {{{författarlänk|}}} | [[{{{författarlänk}}...

<includeonly><cite class="book" style="font-style:normal">{{#if: {{{titel|}}}
|{{#if: {{{författare|}}}{{{efternamn|}}}
| {{
#if: {{{författarlänk|}}}
| [[{{{författarlänk}}}|{{
#if: {{{efternamn|}}}
| {{{efternamn}}}{{ #if: {{{förnamn|}}} | , {{{förnamn}}} }}
| {{{författare}}}
}}]]
| {{
#if: {{{efternamn|}}}
| {{{efternamn}}}{{ #if: {{{förnamn|}}} | , {{{förnamn}}} }}
| {{{författare}}}
}}
}}
}}{{
#if: {{{författare|}}}{{{efternamn|}}}
| {{ #if: {{{medförfattare|}}} | <nowiki>;</nowiki> {{{medförfattare}}} }}
}}{{
#if: {{{origdatum|}}}
|  <nowiki>[</nowiki>{{{origdatum}}}]
| {{
#if: {{{origår|}}}
| {{
#if: {{{origmånad|}}}
|  <nowiki>[</nowiki>{{{origmånad}}} {{{origår}}}]
|  <nowiki>[</nowiki>{{{origår}}}]
}}
}}
}}{{
#if: {{{datum|}}}
|  ({{{datum}}})
| {{
#if: {{{år|}}}
| {{
#if: {{{månad|}}}
|  ({{{månad}}} {{{år}}})
|  ({{{år}}})
}}
}}
}}{{ #if: {{{författare|}}}{{{efternamn|}}} | .
}}{{
#if: {{{kapitel|}}}
|  "{{
#if: {{{kapitelurl|}}}
| [{{{kapitelurl}}} {{{kapitel}}}]
| {{{kapitel}}}
}}",}}{{
#if: {{{redaktör|}}}
|  i {{{redaktör}}}:
}} <i>{{
#if: {{{url|}}} | [{{{url}}} {{{titel}}}] | {{{titel}}}
}}</i>{{
#if: {{{format|}}} |  ({{{format}}})
}}{{
#if: {{{övriga|}}} | , {{{övriga}}}
}}{{
#if: {{{översättare|}}} | , {{{översättare}}} (övers.)
}}{{
#if: {{{upplaga|}}} | , {{{upplaga}}}
}}{{
#if: {{{serie|}}} | , {{{serie}}}
}}{{
#if: {{{språk|}}} |  {{#ifexist: {{ns:10}}:{{{språk}}} ikon | {{{{{språk}}} ikon}} | <span style="font-size:0.95em; font-weight:bold; color:#555;">({{{språk}}})</span> }}
}}{{
#if: {{{utgivare|}}}
| {{#if: {{{format|}}}{{{övriga|}}}{{{upplaga|}}}{{{serie|}}}{{{språk|}}} | ,  | .  }}{{
#if: {{{utgivningsort|}}}
| {{{utgivningsort}}}: 
}}{{{utgivare}}}
}}{{
#if: {{{sid|}}} | , sid. {{{sid}}}
}}{{
#if: {{{doi|}}} | . [[Digital object identifier|DOI]]:[http://dx.doi.org/{{{doi|{{{doilabel|}}}}}} {{{doi}}}]
}}{{
#if: {{{id|}}} | . {{{id}}}
}}{{
#if: {{{isbn|}}} | . ISBN {{{isbn}}}
}}{{
#if: {{{oclc|}}} | . [[OCLC]] [http://worldcat.org/oclc/{{urlencode:{{{oclc}}}}} {{{oclc}}}]
}}{{
#if: {{{url|}}} | {{
#if: {{{hämtdatum|}}} |
. Hämtat {{{hämtdatum}}}
| {{
#if: {{{hämtår|}}}
| . Hämtat {{
#if: {{{hämtmånad|}}}
| under {{{hämtmånad}}} {{{hämtår}}}
| under {{{hämtår}}}
}}}}
}}
}}.{{ #if: {{{citat|}}} |  ”{{{citat}}}”
}}</cite>|Du måste ange '''''titel=''''' när {{[[Mall:bokref|bokref]]}} används.}}</includeonly><noinclude>
</noinclude>

Michail Bakunin

2008-03-12T08:25:59Z

Qwert: en:

[[Bild:Stencil bakunin.jpeg|thumb|right|Teckning föreställande Bakunin]]
'''Michail''' Aleksandrovitj '''Bakunin''', född [[30 maj]] [[1814]], död [[1 juli]] [[1876]], var en [[Ryssland|rysk]] revolutionär och agitator. Han var och är en av [[anarkism]]ens förgrundsgestalter. Han var även den som översatte [[Karl Marx]] verk ''[[Das Kapital]]'' till ryska.

==Uppväxt==

Bakunin föddes 1814 på fädernesgodset Premukhino i det ryska distriktet [[Tver]] utanför Moskva. Han började sin bana i en kadettskola som han snart övergav. 1840 flyttade han från Moskva till Berlin. Bakunins första artikel ''"Reaktionen i Tyskland"'' (ur "Brev till en fransman") publicerades 1842 med den beryktade (och ofta missuppfattade) avslutningen ''"Lusten till förstörelse är också en skapande lust!"'' Han var nu i sina vänsterhegelianska kretsar redan på väg att formulera anarkismen. Bakunin bosatte sig i [[Paris]] där han stiftade bekantskap med två andra revolutionärer: [[Pierre-Joseph Proudhon]] och [[Karl Marx]]. I Paris deltog han också i gatustriderna mellan februari och mars under revolten [[1848]]<ref>Bakunin, Michail: Centralism eller självförvaltning? S. 151</ref> och han stod för förspelet till [[Pariskommunen]] 1871 när han året innan ockuperade stadshuset i [[Lyon]].

==Fångenskap och flykten från Sibirien==

Efter deltagande i en lång rad uppror blev han gripen och inspärrad i den ökända Peter-Pauls-fästningen och uppmanad av [[tsar]]en att "bekänna sina synder". Denna bikt utvecklades snabbt till ett häftigt angrepp på [[tsaren]], som grymtade och sade "Det blir nog bäst att han får sitta där han sitter"<ref>Bakunin, Michail, ''Centralism eller självförvaltning'', Federativs, 1980, s. 152}}
</ref>. Den långa fängelsevistelsen förstörde hans hälsa men psykiskt var han helt obruten och mer beslutsam än någonsin.

Fängelset byttes så mot deportering till Sibirien. Där gifte han sig [[5 oktober]] [[1858]] med den 18-åriga Antonia, "Sibiriens Ros". I juni 1861 rymde han från sin förvisningsort, något som de flesta misslyckats med. Till fots i ödemarken, med Tsarens polis i hälarna och med en diet på bär och rötter nådde han Nikolavsk vid nordöstkusten, seglar på skeppet Strelok till Kastri där han bordar ett amerikanskt handelsskepp, Vickery, som går till Hakodate i [[Japan]]. Därefter tar han sig till [[Yokohama]], och i oktober avseglade han till [[San Francisco]]. I november reste han österut till [[New York]], och den [[27 december]] [[1861]] dyker han upp i London, där Alexander Herzen och andra gamla kamrater hälsade honom med förvåning och förtjusning.

De hade trott att de sett honom för sista gången, men som den överraskningarnas man han är gör han historiens längsta flykt till friheten och anländer med många historier att berätta, opåverkad av det reaktionära 1850-tal han varit isolerad från i tolv år. Han går direkt från 1840-talets revolutioner in i det lika omvälvande 1860-talet med många nya upprorsplaner, där teori och praktik inte alltid var helt konsekventa. "Alliansen" (1868) var den av hans affinitetsgrupper som skulle få störst betydelse och som både direkt och indirekt banade vägen för den spanska revolutionen [[1936]].<ref>Genom sin utsände medarbetare Giuseppi Fanelli. Jmf: ''Centralism eller självförvaltning'' aa, s. 108.
</ref>.

==Bakunin och Antonia i Sverige==
Sverige besökte han två gånger, 1863 och 1864, och Aftonbladet intervjuade honom i Stockholm – nu återförenad med sin käresta Antonia – om hans deltagande i striderna i Dresden:

''"Sedan jag nu en gång blivit invecklad i denna kamp, tog jag den på fullt allvar, och fann det helt naturligt att man brände upp teatern och några andra hus, vilkas uppoffrande var en nödvändighet för vårt försvar. /…/Vi höllo stånd under en veckas tid emot de förenade preussiska och sachsiska trupperna. Anländ till Chemnitz om natten, blev jag där fången genom förräderi."''<ref>{{bokref|författare=Björklund, C.J.|titel=Bakunin, tänkaren och kämpen|tryckort=Falköping|år=1915|id=s. 22}}</ref>

Sedan kallas han till Helsingborg. I Malmö hamn hyllades Bakunin – som utbrast ''"Jag tackar det fria Sverige för Edra sympatier!"''<ref>{{bokref|författare=Björklund, C.J.|titel=Bakunin, tänkaren och kämpen|tryckort=Falköping|år=1915|id=s. 44}}</ref> - och ett inkommet skepp med polska frihetskämpar av Malmöborna. Svenske statsministern Louis De Geer skrev anonyma insändare om Bakunin i Posttidningen.<ref>{{bokref|id="Jag skrev en anonym artikel i Posttidningen."|författare=De Geer, Louise|titel=Minnen. Del 1|id=s. 244}}
</ref>. Bakunin försvarar sig kraftfullt och både allmänheten – som ömmar för Polens frihet – och tidningarna, som imponeras av hans oförtröttliga frihetskamp, ger honom sina sympatier<ref>{{bokref|författare=Björklund, C.J.|titel=Bakunin, tänkaren och kämpen|tryckort=Falköping|år=1915|id=s. 37ff}}</ref>.

Regeringen var orolig för att stöta sig med [[tsaren]], men vågade inte avvisa honom av rädsla för allmänhetens reaktioner<ref>Björklund, C.J., ''Bakunin, tänkaren och kämpen'' (1915)</ref>. Generalbefälhavaren greve von Essen beordras till Malmö för att hålla ögonen på Bakunin. En stor fest med 200 personer till bordet hålls för Bakunin i Stockholm [[28 maj]] [[1863]] på Hotel Phoenix, där bl.a. [[August Blanche]] hyllningstalar, deklamerar dikter och skålar för Bakunin.<ref>{{bokref|författare=Björklund, C.J.|titel=Bakunin, tänkaren och kämpen|tryckort=Falköping|år=1915|id=s. 37ff}}</ref>

==Marx och Bakunin i 1 Internationalen==

Bakunin deltog i [[Första internationalen]], men lämnade denna efter att ha brutit med Marx. Det var även Bakunin som uppfann ordet ''"marxist"'' som en politisk förolämpning. Detta fick Marx att senare utbrista ''"Marxist, det är jag inte!"''. Bakunin var motståndare till all form av auktoritet, antingen det kom från staten eller Gud.

Huvudanledningen till att Bakunin bröt med Marx var att de hade olika åsikter om [[stat]]ens och [[parti]]ets roll och hur organiseringen av Internationalen skulle se ut. Bakunin, liksom Marx, predikade omstörtande av det styrande samhället och ingen av dem blundade för att detta skulle ske med våld. Bakunin såg dock som första mål att avskaffa staten. Han motsatte sig politisk kontroll och centralisering och ansåg att samhället skulle byggas nerifrån och upp, till skillnad från den ''"proletariatets diktatur"'' som Marx menade skulle leda till att arbetarklassen skulle ta makten över bourgeoisiens institutioner utan att ännu ha upphävt klasserna. Bakunin returnerade då Marx' eget uttalande att "arbetarklassens frigörelse skall vara dess ''eget'' verk" till honom. Man kan säga att Bakunins linje stod närmare Internationalens ursprungliga intentioner än Marx´. Bakunisterna hade organisationer med uppemot en miljon medlemmar bakom sig, framförallt i Frankrike, Italien och Spanien, medan marxisterna hade störst inflytande i Tyskland och England.

I sin kritik av Marx hävdade Bakunin att uppbyggandet av det socialistiska samhället innan staten avskaffats, skulle leda till en enorm byråkratikoloss<ref>I brev till Herzen och Ogarev, 19/7 1866.</ref>. Marx blev själv – på grund av Pariskommunen 1871 – tvungen att omvärdera statens roll i Bakunins riktning, något som kan ses i förordet 1872 till [[Kommunistiska manifestet]].<ref>"Särskilt har Pariskommunen bevisat, att arbetarklassen kan inte helt enkelt ta det färdiga statsmaskineriet i besittning och sätta det i rörelse för sina egna ändamål".''Kommunistiska Manifestet'', 1872.</ref> Enligt många anarkister besannades också Bakunins påstående i och med [[Sovjetunionen]]s framväxt, efter Bakunins död. Visserligen finns det också [[vänsterkommunist]]er, [[autonom marxism|autonoma marxister]] och moderna [[kommunist]]er som motsatt och motsätter sig [[Sovjetunionen]]s karaktär. Men Bakunins kritik var tidigare och han gick mycket längre än så.

Bakunin var även författare, bl a till den aldrig avslutade skriften ''Gud och Staten'' som först utkom 1882, efter hans död. Men det var som propagandist, organisatör och revolutionär aktivist han gjorde sin främsta insats, och hans inflytande kan märkas än idag. ''"Total frihet och total kärlek, det är vårt mål!"''<ref>Michail Bakunin i brev till sina systrar 10 augusti 1836.</ref>

==Bibliografi==
*Gud och staten
*Centralism eller självförvaltning?
*Marx - socialismens Bismarck

==Biografier==
*Nettlau, Max: ''Michael Bakunin – eine Biographie''. London 1896-1900. (Kopia av handskrivet manuskript i folioformat på KB Sthlm. Den seriösaste biografin - om man kan tyda Nettlaus handskrivna tyska).
*Nettlau, Max: ''Writings on Bakunin''. Slienger, London 1978. (Bland annat polemik mot E.H.Carr.)
*Carr, E.H.: ''Michael Bakunin''. Vintage, N.Y. 1937 (Mycket utförligt om Bakunins hela levnadsförlopp men också direkt fientlig.)
*Bakunin Reference Archive [http://www.marxists.org/reference/archive/bakunin/index.htm]
* Anarchisms' Greatest Hit [http://flag.blackened.net/revolt/ws/bak47.html]

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Ryska anarkister|Bakunin, Michail]]
[[Kategori:Födda 1814|Bakunin, Michail]]
[[Kategori:Avlidna 1876|Bakunin, Michail]]

[[fr:Bakounine]]
[[it:Michail Bakunin]]
[[en:Mihail Alexandrovich Bakunin]]

User:Qwert

2008-03-12T08:24:24Z

Qwert: Ny sida: Jag kommer från Wikipedia (mest den svenska, småredigeringar då och då på den engelska)

Jag kommer från Wikipedia (mest den svenska, småredigeringar då och då på den engelska)

Pierre-Joseph Proudhon

2008-03-12T08:21:50Z

Qwert: bild

[[Image:Proudhon2.jpg|right|170px]]

'''Pierre-Joseph Proudhon''', född [[15 januari]] [[1809]] i [[Besançon]], död [[19 januari]] [[1865]] i [[Paris]], [[Socialism|socialistisk]]-[[Anarkism|anarkistisk]] tänkare. Familjen förlorade alla sina tillgångar i en rättegång 1826, och Proudhon, som ändå fått en god utbildning vid Collège Royal i Besançon 1820-27 med hjälp av ett stipendium, blev typograf, utövade länge detta yrke, bosatte sig sedermera i Paris som publicist, invaldes [[1848]] i [[Konstituerande församling|konstituerande församlingen]] som representant för departementet Seine. 1849 dömdes han till tre års [[Fängelse|fängelse]] för oppositionellt skriftställeri i sin tidning ''[[Peuple]].'' Efter sin frigivning (i juni 1852) drog han sig tillbaka från det politiska livet och ägnade sig uteslutande åt författarverksamhet. Gift 1849 med Euphrasie Piégard.

{{Wikipedia}}

[[Kategori:Födda 1809]]
[[Kategori:Avlidna 1865]]
[[Kategori:Franska anarkister]]

[[de:Pierre Joseph Proudhon]]
[[fr:Pierre-Joseph Proudhon]]
[[en:Pierre-Joseph Proudhon]]
[[eo:Pierre-Joseph Proudhon]]
[[it:Pierre Joseph Proudhon]]
[[es:Proudhon]]
[[ru:Прудон, Пьер Жозеф]]

Emma Goldman

2008-03-12T08:20:44Z

Qwert: bild

[[Bild:Goldman.jpg|right|170px]]

'''Emma Goldman''', född [[27 juni]] [[1869]] i [[Kaunas]], [[Litauen]] död [[14 maj]] [[1940]] i [[Toronto]], var [[Anarkism|anarkist]].

Emma Goldman var känd för sina anarkistiska texter och tal. Hon hade en viktig roll i utvecklandet av anarkismen i [[USA]] och [[Europa]] under första halvan av 1900-talet, är känd som en viktig [[feminism|feminist]] och spelade en betydande roll för [[pacifism|pacifismen]] inom anarkismen tillsammans med [[Lev Tolstoj]].

Hon växte upp i en judisk familj i [[Kaunas]], som idag ligger i [[Litauen]] men som då tillhörde Tsar[[ryssland]]. Vid tretton års ålder, flyttade familjen till den ryska huvudstaden [[Sankt Petersburg]].

Som sjuttonåring [[emigration|emigrerade]] hon, med sin syster Helene, till [[Rochester, New York]], [[USA]] (där deras äldre syster Lena bodde). Där arbetade hon under några år på en textilfabrik, och 1887 gifte hon sig med industriarbetaren Jacob Kershner. Efter [[Haymarketmassakern]] utvecklade hon sin anarkistiska syn och blev revolutionär. Som tjugoåring flyttade hon till [[New York]] och blev vän med [[Alexander Berkman]] och [[Hippolyte Havel]].

Hon har berättat att hon alltid hade en bok i fickan "om hon skulle få tillbringa natten i häkte". Annars medförde hon vanligtvis sin symaskin, med vilken hon kunde förtjäna sitt uppehälle var som helst. Men hon var också en varm och sensuell person, inte någon asket. "Om jag inte får dansa så är det inte min revolution" skall hon ha sagt apropå detta.

Hon fängslades flera gånger tills hon, tillsammans med 248 andra anarkister, landsförvisades till [[Ryssland]] [[1919]]. I samband med detta kallade [[J. Edgar Hoover]] henne för "en av de farligaste anarkisterna i Amerika".

I Ryssland mötte hon bland annat [[Vladimir Lenin]], [[Maksim Gorkij]], [[Pjotr Kropotkin]] och [[Aleksandra Kollontaj]]. Kropotkin ska ha sagt

till Emma att "bolsjevikerna har verkligen visat oss hur man ''inte'' ska göra revolution!" Besviken på statsbyråkratin och repressionerna lämnade hon landet efter ett par år, något hon skildrat i boken "My Desillusion in Russia".

Resten av sitt liv levde hon i exil i Europa och var aktiv i [[Spanska inbördeskriget]], men dog i [[Kanada]], då Europa stod i lågor under [[Andra världskriget]]. Hon ligger begravd inte långt från Chicago-anarkisternas grav, de som först satte hennes sinnen i brand.

Emma Goldman skrev sin självbiografi, "Anarkistiska minnen", åren 1928-1931 när hon bodde i det lilla fiskeläget [[Saint-Tropez]] i södra [[Frankrike]]. Boken utkom i svensk översättning i [[Göteborg]] 1989.

==Externa länkar==
*[http://www.youtube.com/watch?v=qa0WV5T6vHc Emma Goldman beskriver sitt förhållande till Ryssland, Italien, USA och anarkism strax efter att hon återkommit till USA från Ryssland] Video
*[http://sunsite.berkeley.edu/Goldman/Guide/goldman_chronology6900.pdf Kronologi på engelska]

[[Kategori:Födda 1869|Goldman, Emma]]
[[Kategori:Avlidna 1940|Goldman, Emma]]
[[Kategori:Ryska anarkister|Goldman,Emma]]

[[bs:Emma Goldman]]
[[ca:Emma Goldman]]
[[cs:Emma Goldmanová]]
[[da:Emma Goldman]]
[[de:Emma Goldman]]
[[el:Έμμα Γκόλντμαν]]
[[en:Emma Goldman]]
[[eo:Emma Goldman]]
[[es:Emma Goldman]]
[[et:Emma Goldman]]
[[eu:Emma Goldman]]
[[fa:اما گلدمن]]
[[fi:Emma Goldman]]
[[fr:Emma Goldman]]
[[he:אמה גולדמן]]
[[hi:एमा गोल्डमन]]
[[hu:Emma Goldman]]
[[id:Emma Goldman]]
[[is:Emma Goldman]]
[[it:Emma Goldman]]
[[ja:エマ・ゴールドマン]]
[[lt:Ema Goldman]]
[[lv:Emma Goldmane]]
[[mk:Ема Голдман]]
[[nds:Emma Goldman]]
[[nl:Emma Goldman]]
[[nn:Emma Goldman]]
[[no:Emma Goldman]]
[[pl:Emma Goldman]]
[[pt:Emma Goldman]]
[[ru:Гольдман, Эмма]]
[[sh:Emma Goldman]]
[[sk:Emma Goldmanová]]
[[sr:Ема Голдман]]
[[tr:Emma Goldman]]
[[zh:爱玛·戈尔德曼]]

Noam Chomsky

2008-03-12T08:18:12Z

Qwert: bild

[[Bild:Noam chomsky.jpg|170px|right]]

'''Noam Chomsky''' är en [[USA|amerikansk]] professor i [[lingvistik]]. Han beskriver sig själv som [[Frihetlig socialism|frihetlig socialist]] och förespråkare av [[anarkosyndikalism]].

{{författarstub}}

[[en:Noam Chomsky]]

[[Kategori:Amerikanska socialister]]

Noam Chomsky

2008-03-12T08:10:00Z

Qwert:

'''Noam Chomsky''' är en [[USA|amerikansk]] professor i [[lingvistik]]. Han beskriver sig själv som [[Frihetlig socialism|frihetlig socialist]] och förespråkare av [[anarkosyndikalism]].

{{författarstub}}

[[en:Noam Chomsky]]

[[Kategori:Amerikanska socialister]]