|
|
| Line 4: |
Line 4: |
| | | | |
| | '''Kommunism''' (från franskan: ''communisme'' och ytterst av latin: ''communis'', gemensam) är en benämning på flera närbesläktade idéer om att egendomen i ett samhälle bör vara gemensamt ägd. Inom [[marxism]]en är det också benämningen på det tillstånd i samhällsutvecklingen där klasserna och staten upplösts och produktionsresultatet fördelas åt alla efter behov. | | '''Kommunism''' (från franskan: ''communisme'' och ytterst av latin: ''communis'', gemensam) är en benämning på flera närbesläktade idéer om att egendomen i ett samhälle bör vara gemensamt ägd. Inom [[marxism]]en är det också benämningen på det tillstånd i samhällsutvecklingen där klasserna och staten upplösts och produktionsresultatet fördelas åt alla efter behov. |
| − |
| |
| − | Beteckningen kan också ses som en del av den bredare [[socialism]]en. Socialismen delade upp sig ca 1860-1880 i den socialdemokratiska grenen ([[Ferdinand Lassalle]] och [[Eduard Bernstein]]) där vägen till socialism skulle ske genom demokratiskt beslutade reformer (av motståndarna även kallad [[revisionism]]), och den revolutionära grenen som förespråkas av kommunisterna.
| |
| − |
| |
| − | Många<ref>Reidar Larsson: Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur, 2005, sidan 58</ref><ref> Nationalencyklopedins artikel ''kommunism'' som skriver "Lenin, den moderna kommunismens grundare."</ref> använder beteckningen ''kommunism'' om den ideologi som skapades av [[Vladimir Lenin]] och vidarutvecklades i olika riktningar av efterföljare som [[Lev Trotskij]], [[Josef Stalin]] och [[Mao Zedong]]. Det förekommer också att länder som kallat sig [[socialism|socialistiska]] benämns ''kommuniststater'' eftersom de haft ett styrande kommunistparti. Detta är dock enligt den [[marxism|marxistiska]] och [[leninism|leninistiska]] [[terminologi|terminologin]] en självmotsägelse, då den anser att staten är ett verktyg för klassförtryck.<ref>Det kommunistiska partiets manifest, 1848, Karl Marx och Friedrich Engels.</ref> Enligt den marxistiska teorin mister staten sin funktion först när samhällsklasserna är upplösta. Därefter kan ett kommunistiskt samhälle som innebär ett stats- och klasslöst samhälle uppstå.
| |
| − |
| |
| − | Andra väljer istället att betona kommunismen som en praktik, en så kallad "materiell rörelse". Kommunismen ses då inte som en ideologi utan som en tendens i klasskampen, ett uttryck för arbetarklassens kamp mot [[lönearbete]]t.
| |
| − |
| |
| − | {{Kommunism}}
| |
| − |
| |
| − | == Kommunism jämfört med socialism och socialdemokrati ==
| |
| − | Beteckningen ''socialism'' användes först [[1834]] av både [[Pierre Leroux]] i [[Frankrike]] och av anhängarna till [[Robert Owen]] i [[England]]. Beteckningen ''kommunism'' introducerades ca [[1839]] i [[Paris]] av flera hemliga revolutionära grupper.
| |
| − |
| |
| − | Under första hälften av 1800-talet användes [[socialism]] och kommunism nästan som synonymer där socialismen ofta sågs som en idé för de intellektuella medan kommunism sågs som en lära för arbetarna. Under 1800-talets andra hälft blev ordet kommunism ovanligare och de flesta nybildade arbetarpartier med kommunistiska idéer kallade sig oftast socialistiska eller socialdemokratiska, så till exempel det tyska socialdemokratiska partiet som stod Marx och Engels nära. Först efter [[oktoberrevolutionen]] i [[Ryssland]] 1917 började flera organisationer kalla sig kommunistiska igen. I och med [[tredje internationalen]] (komintern, 1919-43) kom skillnaden mellan kommunism och socialism/socialdemokrati att ligga i hur vägen till det klasslösa samhället skulle te sig. Socialister/socialdemokrater kom att förorda icke-våld och fredliga reformer, medan kommunister förordade samhällsförändringar med hjälp av klasskamp och väpnad revolution.
| |
| − |
| |
| − | == Kommunismens idéhistoria ==
| |
| − | [[Bild:Karl Marx.jpg|thumb|left|'''[[Karl Marx]]''' ([[1818]]-[[1883]])]]
| |
| − | Tidiga tankar om ett samhälle grundat på egendomsgemenskap kan skönjas hos bland andra [[Platon]] och [[Thomas More]] såväl som hos de [[Utopisk socialism|utopiska socialisterna]]. I Platons dialog ''[[Staten]]'' förordades ett samhälle med gemensamt ägande. Platon hävdade dock att köpmännen och hantverkare liksom tidigare skulle arbeta för vinnings skull, varför dialogen Staten inte har mycket gemensamt med de senare kommunistiska teorierna. I boken [[Utopia]] från 1516 beskriver Thomas More ön Utopia med idealsamhället utan privat egendom, där folk får vad de vill efter behov.
| |
| − |
| |
| − | Det är dock först under [[franska revolutionen]] och under 1800-talet som man kan tala om kommunism i dess nutida bemärkelse. Den tyske teoretikern [[Karl Marx]] och hans kollega [[Friedrich Engels]] var de viktigaste tänkarna inom modern kommunistisk teori. De bröt med utopismen och formulerade en, som de döpte till [[vetenskap|vetenskaplig]] [[socialism]] som beskrevs i ''[[Det kommunistiska manifestet]]'' (1848), det historiskt viktigaste dokumentet för den ideologiska utformningen av kommunismen. I skriften ''[[Kritik av Gothaprogrammet]]'' från 1875 talade Marx om det framtida kommunistiska samhället. Han såg samhällsutvecklingen som en utveckling i två stadier. I det första stadiet krävs samma prestation av alla människor medan i det andra stadiet kommer produktionen "av var och en efter förmåga, till var och en efter behov". Dessa två stadier kom sedan Lenin att beteckna det "socialistiska" respektive det "kommunistiska" stadiet. Lenins "socialism" och Marx "kommunismens första fas" är dock inte identiska.
| |
| − |
| |
| − | Den marxistiskt kommunistiska idétraditionen kan grovt delas in i två grenar: leninistisk marxism och icke-leninistisk [[marxism]]. [[Leninismen]] är en ideologi grundad på den ryske revolutionären [[Lenin|Lenins]] tolkning och utveckling av Marx tankar. Efter Lenins död inleddes en maktkamp inom [[bolsjevik|kommunist]]partiet mellan främst [[Lev Trotskij]] och [[Josef Stalin]] som hade olika syn på vilken väg [[Sovjetunionen]] borde välja. Stalin gick segrande ur striden och den ideologi han förespråkade brukar benämnas [[marxism-leninism]] (av dess motståndare ofta "[[stalinism]]") medan Trotskijs idéer kallas [[trotskism]].
| |
| − |
| |
| − | Marxism-leninismen blev snart också den officiella benämningen på [[komintern]]s ideologi och den anammades snart av kommunistpartier världen över. Medan Marx betonade att "arbetarklassens frigörelse måste vara dess eget verk" ansåg Lenin att det kommunistiska partiet skulle ha en ledande roll i samhällsutvecklingen. Partiets funktionärer skulle visserligen väljas demokratiskt, men när de väl valts var varje partimedlem skyldig att följa de beslut som partiet fattade, en princip som kallades [[demokratisk centralism]]. Partiets funktionärer skulle enligt Lenin ses som arbetarklassens "avantgarde", dvs en förtrupp i revolutionen, något som kom att bli normerande för övriga kommunistiska partier.
| |
| − |
| |
| − | Ur marxism-leninismen växte det i [[Kina]] fram en ideologi baserad på [[Mao Zedong]]s tankar, i Väst kallad [[maoism]]. Till skillnad från marxismen så menade Mao att revolutionen i Kina borde byggas på bondebefolkningen och inte på det (i Kina försvinnande lilla) stadsproletariatet. Maoismen har senare främst fått fotfäste i [[tredje världen]].
| |
| − |
| |
| − | Den icke-leninistiska marxismen, då främst representerad av [[vänsterkommunism|råds- och vänsterkommunistiska]] grupper, växte fram inom kommunistpartierna vänsteroppositioner efter [[1917]]. Rådskommunismen var starkast i Tyskland och Nederländerna och bland dess mest framträdande tänkare kan räknas [[Rosa Luxemburg]], [[Anton Pannekoek]] och [[Paul Mattick]]. Man betonade arbetarklassens [[spontan]]itet och självständiga kamp, tog avstånd från staten och arbete inom fackföreningar och trodde på en organisationsform grundad på [[arbetarråd]]. Vänsterkommunismen är en snarlik idéströmning som främst fick fotfäste i Italien. Vänsterkommunisterna betonade att kapitalismens vara eller icke vara inte var en fråga om vem som ägde produktionsmedlen utan om arbetet och värdet härskade över de ekonomiska relationerna. Man förde därför fram vikten av att upphäva marknaden, lönearbetet och varuformen. Man tog inte heller avstånd från partitanken även om man skiljer sig från bolsjevikernas partiteori. Bland vänsterkommunismens främsta tänkare kan bland andra räknas [[Amadeo Bordiga]]. Vänsterkommunismen och rådskommunismen har varit en viktig influens för moderna anarkister, [[autonomism|autonomister]], den moderna ultra-vänstern och grupper som [[situationisterna]].
| |
| − |
| |
| − | == Kommunism som framtida samhällsstadium ==
| |
| − | "Allt fast och beständigt förflyktigas"<ref>{{referens|url=http://www.marxists.org/svenska/marx/1848/04-d037.htm|rubrik=
| |
| − | Det kommunistiska partiets manifest|utgivare=[[Marxist Internet Archive]]|datum=2006-02-20}}</ref> skrev Marx och Engels i ''Det kommunistiska manifestet''. Vad de försökte visa i sina verk var just att, och hur, kapitalismen är ett historiskt övergående samhällssystem med ett logiskt slut, precis som föregående samhällssystem ehuru med ett mycket annorlunda slut. De försökte även visa på den potential som de ansåg existerade i arbetarklassens kamp, och hur denna potential skulle kunna manifestera sig själv i en revolutionär övergång från kapitalism till kommunism.
| |
| − |
| |
| − | Enligt revolutionära kommunister kan inte kapitalismens problem reformeras bort. Det går att skapa drägligare livsvillkor och ökat välstånd under kapitalismen, men den grundläggande klassmotsättningen och alienationen består, och därmed arbetarklassens intresse av att göra uppror.
| |
| − |
| |
| − | Exakt hur det kommunistiska samhället skall se ut, tycker många kommunister inte att det är värt att spekulera kring. Det är inte upp till dem att besluta om vilken form det kommunistiska samhället skall anta; det betraktas som "ideologiskt dravel" eller, för att använda Marx klassiska [[allegori]], som att "skriva ut [...] recept för framtidens soppkök"<ref>{{referens|url=http://www.marxists.org/svenska/marx/1867/23-d100.htm#h2|rubrik=
| |
| − | Efterskrift till andra utgåvan av Kapitalets första band|utgivare=[[Marxist Internet Archive]]|datum=2006-02-20}}</ref>. Den franske vänsterkommunisten [[Gilles Dauvé]] skriver: "kommunismen är inte ett program som man omsätter i praktiken eller får andra att omsätta i praktiken, utan en [[Rörelse (samhälle)|social rörelse]].". Här definieras kommunismen alltså bara som negationen till detta samhälle och dess positiva definition kan bara historien visa, ingen självutnämnd världsförbättrare.
| |
| − |
| |
| − | == Kommunism i världen==
| |
| − | [[Bild:Communism expansion.png|thumb|right|Karta över kommunismens spridning]]
| |
| − | === Östblocket ===
| |
| − | {{Huvudartikel|Östblocket}}
| |
| − | {{Huvudartikel|Realsocialism}}
| |
| − |
| |
| − | Östblocket eller öststaterna var en benämning på [[Sovjetunionen]] och dess [[satellitstat]]er under [[kalla kriget]]. Till östblocket brukade man räkna [[Warszawapakten]]s medlemmar och ibland, beroende på sammanhang, andra länder med kommunistpartier vid makten.
| |
| − |
| |
| − | [[Kina]] räknades till östblocket så länge landet var allierat med Sovjetunionen, men efter brytningen mellan regimerna i de båda länderna brukade man inte längre räkna in Kina i begreppet. Somliga ville även räkna in [[Jugoslavien]] i östblocket på grund av att även det hade ett kommunistparti vid makten, men efterhand som landet intog en allt mer oberoende roll i relationen till Sovjetunionen och dess satellitstater sågs det vanligen som en [[De alliansfria staternas organisation|alliansfri]] stat.
| |
| − |
| |
| − | === Kommunism i Västeuropa ===
| |
| − | Ett av Västeuropas största kommunistiska partier fanns i [[Italien]], [[Partito Comunista Italiano]]. De nådde sin höjdpunkt i parlamentsvalet [[1976]] då de fick stöd av 34,4% av rösterna. I början på 1970-talet gick de i spetsen för [[eurokommunism]]en där de tillsammans med det franska ([[Parti communiste français]]) deklarerade att man tog avstånd från [[proletariatets diktatur]] och inte längre stödde Sovjetunionen som förebild. Man godtog därmed [[parlamentarisk demokrati]] som styrelseform. Liknande deklarationer hade redan tidigare gjorts av de spanska och [[katalonien|katalanska]] kommunistpartierna.
| |
| − |
| |
| − | === Kommunism i Sverige ===
| |
| − | {{huvudartikel|Kommunism i Sverige}}
| |
| − | År [[1917]] splittrades den svenska [[arbetarrörelsen]] när vänsteropposition i det [[socialdemokratiska arbetarepartiet]] bildade [[Sveriges socialdemokratiska vänsterparti]], dit majoriteten av ungdomsförbundets medlemmar anslöt sig. [[1921]] antogs namnet [[vänsterpartiet|Sveriges kommunistiska parti]], som skulle komma att representera den svenska kommunismen. Sverige hade under en tid två kommunistiska partier i riksdagen, ett [[komintern|kominternanslutet]] och ett fristående med samma namn.
| |
| − |
| |
| − | Kommunisternas största valframgång var när [[vänsterpartiet|SKP]] fick 10,3 % i [[andrakammarvalet 1944]], samt 11,2 % i kommunalvalet [[1946]]. Kommunisterna hade även stort inflytande i de svenska [[fackförbund]]en med styrelsemajoritet i flera fackavdelningar.
| |
| − |
| |
| − | En annan nyckelhändelse inom svensk kommunism var metallstrejken [[1945]] som omfattade 120 000 arbetare.
| |
| − |
| |
| − | I dagens Sverige representeras kommunism av mindre kommunistpartier som [[Kommunistiska Partiet]] och [[Sveriges kommunistiska parti (1995)|Sveriges Kommunistiska Parti]] som har en marxist-leninistisk ideologisk politik.
| |
| − |
| |
| − | Det finns dessutom några [[trotskist]]iska partier i Sverige, till exempel [[Rättvisepartiet Socialisterna]], [[Arbetarmakt]] och i viss utsträckning även [[Socialistiska Partiet]] och [[Kommunistiska förbundet]]. Utöver de klassiska leninistiska partierna så finns det även ett antal icke-leninistiska kommunistiska organisationer i Sverige. Bland dessa kan räknas [[Folkmakt]], [[Riff-Raff]], [[Kämpa tillsammans!]], [[Internationella Kommunistiska Strömningen]], [[Gatuaktionen]], [[Roh-Nin]] och [[Batkogruppen]].
| |
| − |
| |
| − | == Se även ==
| |
| − | *[[Anarkokommunism]]
| |
| − | *[[Autonomism]]
| |
| − | *[[Antikommunism|Kritik mot kommunismen och antikommunism]]
| |
| − | *[[Statskapitalism]]
| |
| − | *[[Vänsterkommunism]]
| |
| − |
| |
| − | == Referenser ==
| |
| − | <div class="references-small">
| |
| − | <references />
| |
| − | </div>
| |
| − |
| |
| − | == Externa länkar ==
| |
| − | {{wikiquote}}
| |
| − | *[http://www.marxists.org Omfattande marxistiskt textarkiv]
| |
| − | *[http://www.socialism.nu Forum för socialistisk idé- och praktikdebatt]
| |
| − | *[http://www.thesilentland.com Det tysta landet] - Upplysningssida av ''[[Föreningen för upplysning om kommunismen]]''.
| |
| − |
| |
| − |
| |
| − | [[Kategori:Marxistisk teori]]
| |
| − | [[Kategori:Kommunism| ]]
| |
| − | [[Kategori:Socialism]]
| |
| − | [[Kategori:Ismer]]
| |
| − | [[Kategori:Politiska ideologier]]
| |
| − |
| |
| − | [[an:Comunismo]]
| |
| − | [[ar:شيوعية]]
| |
| − | [[ast:Comunismu]]
| |
| − | [[az:Kommunizm]]
| |
| − | [[be:Камунізм]]
| |
| − | [[be-x-old:Камунізм]]
| |
| − | [[bg:Комунизъм]]
| |
| − | [[bs:Komunizam]]
| |
| − | [[ca:Comunisme]]
| |
| − | [[cs:Komunismus]]
| |
| − | [[cy:Comiwnyddiaeth]]
| |
| − | [[da:Kommunisme]]
| |
| − | [[de:Kommunismus]]
| |
| − | [[el:Κομμουνισμός]]
| |
| − | [[en:Communism]]
| |
| − | [[eo:Komunismo]]
| |
| − | [[es:Comunismo]]
| |
| − | [[et:Kommunism]]
| |
| − | [[eu:Komunismo]]
| |
| − | [[fa:کمونیسم]]
| |
| − | [[fi:Kommunismi]]
| |
| − | [[fr:Communisme]]
| |
| − | [[ga:Cumannachas]]
| |
| − | [[gl:Comunismo (política)]]
| |
| − | [[he:קומוניזם]]
| |
| − | [[hi:साम्यवाद]]
| |
| − | [[hr:Komunizam]]
| |
| − | [[hu:Kommunizmus]]
| |
| − | [[id:Komunisme]]
| |
| − | [[io:Komunismo]]
| |
| − | [[it:Comunismo]]
| |
| − | [[ja:共産主義]]
| |
| − | [[ka:კომუნიზმი]]
| |
| − | [[ko:공산주의]]
| |
| − | [[la:Communismus]]
| |
| − | [[lb:Kommunismus]]
| |
| − | [[ln:Komynisimɛ]]
| |
| − | [[lt:Komunizmas]]
| |
| − | [[lv:Komunisms]]
| |
| − | [[mk:Комунизам]]
| |
| − | [[mr:कम्युनिस्ट विचारसरणी]]
| |
| − | [[ms:Komunisme]]
| |
| − | [[nds:Kommunismus]]
| |
| − | [[nl:Communisme]]
| |
| − | [[nn:Kommunisme]]
| |
| − | [[no:Kommunisme]]
| |
| − | [[pl:Komunizm]]
| |
| − | [[pt:Comunismo]]
| |
| − | [[qu:Kumunismu]]
| |
| − | [[ro:Comunism]]
| |
| − | [[ru:Коммунизм]]
| |
| − | [[scn:Cumunismu]]
| |
| − | [[sh:Komunizam]]
| |
| − | [[simple:Communism]]
| |
| − | [[sk:Komunizmus]]
| |
| − | [[sl:Komunizem]]
| |
| − | [[sr:Комунизам]]
| |
| − | [[st:Bokominisi]]
| |
| − | [[ta:பொதுவுடமை]]
| |
| − | [[th:ลัทธิคอมมิวนิสต์]]
| |
| − | [[tr:Komünizm]]
| |
| − | [[uk:Комунізм]]
| |
| − | [[vi:Chủ nghĩa cộng sản]]
| |
| − | [[yi:קאמוניזם]]
| |
| − | [[zh:共产主义]]
| |
| − | [[zh-classical:共產主義]]
| |
| − | [[zh-min-nan:Kiōng-sán-chú-gī]]
| |
