|
|
| (9 intermediate revisions by 4 users not shown) |
| Line 1: |
Line 1: |
| | + | '''Sovjetunionen''', egentligen ''Socialistiska rådsrepublikernas union'' ([[ryska]]: ''Союз Советских Социалистических Республик'', {{''Sojuz Sovetskich Sotsialistitjeskich Respublik''}}), ''SSSR'' (''СССР'' med det [[kyrilliska]] alfabetet), var en [[union]] av republiker, vilken styrdes av landets [[högsta sovjet]]. Unionen existerade mellan [[1922]] och [[1991]]. Före upplösningen bestod unionen av 15 republiker varav [[Ryska rådsrepubliken]] var störst både till yta och folkmängd. Sovjetunionen ingick i militäralliansen [[Warszawapakten]] och i det ekonomiska samarbetet (liknande [[Europeiska gemenskapen|EEG]]) [[COMECON]] (SEV på ryska). |
| | | | |
| − | {| class="toccolours" border="1" cellpadding="4" style="float: right; margin: 0 0 1em 1em; width: 250px; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
| + | [[Kategori:Realsocialistiska stater]] |
| − | |+<font size="+">'''Союз Советских Социалистических Республик'''</i><br>''' Socialistiska rådsrepublikernas union'''</font>
| + | [[Kategori:Sovjetunionen]] |
| − | |-
| + | |
| − | | align="center" colspan=2 |
| + | |
| − | {| width="100%" border="0" cellpadding="0" cellspacing="0"
| + | |
| − | | align="center" valign="center" width="50%" |
| + | |
| − | [[Bild:Flag of the Soviet Union.png|125px|]] | + | |
| − | | align="center" | [[Bild:Coat_of_arms_of_the_Soviet_Union.svg|125px|]]
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | align="center" | ([[Sovjetunionens flagga|om flaggan]])
| + | |
| − | | align="center" | ([[Sovjetunionens riksvapen|om riksvapnet]])
| + | |
| − | |}
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | align=center colspan=2 | [[Image:LocationSovietUnion.png|290px]]
| + | |
| − | |- valign=top align=center
| + | |
| − | | colspan="2" | <small>''[[valspråk|Statens valspråk]]: Proletärer i alla länder, förenen eder!''</small>
| + | |
| − | |- valign=top
| + | |
| − | | width="150px" | [[Officiellt språk]]
| + | |
| − | | [[ryska]]
| + | |
| − | |- valign=top
| + | |
| − | | [[Huvudstad]] och största stad
| + | |
| − | | [[Moskva]]
| + | |
| − | |- valign=top
| + | |
| − | | [[Lista över Sovjetunionens ledare|Siste president]]
| + | |
| − | | [[Michail Gorbatjov]]
| + | |
| − | |- valign=top
| + | |
| − | | [[Lista över Sovjetunionens regeringschefer|Siste regeringschef]]
| + | |
| − | | [[Nikolaj Ryzjkov]]
| + | |
| − | |- valign=top
| + | |
| − | | [[Yta]]<br> - totalt <br> - % vatten
| + | |
| − | | <font size="-2">Rankad etta före upplösningen</font><br> 22 402 200 [[kvadratkilometer|km²]]
| + | |
| − | |- valign=top
| + | |
| − | | valign="top" | [[Folkmängd]] <p> - totalt <p> - [[befolkningstäthet]]
| + | |
| − | | valign="bottom" | <font size="-2">Rankad trea före upplösningen</font><br> 293 047 571 (juli [[1991]])
| + | |
| − | <br> 13,08 inv/km² (juli [[1991]])
| + | |
| − | |- valign=top
| + | |
| − | | [[Självständighet|Statens grundande]] <br> - deklarerad <br> - erkänd
| + | |
| − | | [[Oktoberrevolutionen]]<br>[[1922]]<br>[[1924]]
| + | |
| − | |- valign=top
| + | |
| − | | Upplöst
| + | |
| − | | [[26 december]] [[1991]]
| + | |
| − | |- valign=top
| + | |
| − | | [[Valuta]]
| + | |
| − | | [[Rubel]]
| + | |
| − | |- valign=top
| + | |
| − | | [[Tidszon]]
| + | |
| − | | [[UTC]] +3 till +11
| + | |
| − | |- valign=top
| + | |
| − | | [[Nationalsång]]
| + | |
| − | | (1917-1944) ''[[Internationalen]]''<br>(1944-1991) <br>''[[Hymn till Sovjetunionen]]''
| + | |
| − | |- valign=top
| + | |
| − | | [[Landskod]]
| + | |
| − | | [[.su]]
| + | |
| − | |}
| + | |
| | | | |
| − | '''Sovjetunionen''', egentligen ''Socialistiska rådsrepublikernas union'' ([[ryska]]: ''Союз Советских Социалистических Республик'', {{Audio|ru-CCCP.ogg|''Sojuz Sovetskich Sotsialistitjeskich Respublik''}}), ''SSSR'' (''СССР'' med det [[kyrilliska]] alfabetet), var en [[union]] av republiker, vilken styrdes av landets [[högsta sovjet]]. Unionen existerade mellan [[1922]] och [[1991]]. Före upplösningen bestod unionen av 15 republiker varav [[Ryska rådsrepubliken]] var störst både till yta och folkmängd. Sovjetunionen ingick i militäralliansen [[Warszawapakten]] och i det ekonomiska samarbetet (liknande [[Europeiska gemenskapen|EEG]]) [[COMECON]] (SEV på ryska).
| + | [[de:UdSSR]] |
| − | | + | |
| − | Efter segern i det [[stora fosterländska kriget]] (1941-1945) (som var en del av [[andra världskriget]]) blev Sovjetunionen en [[supermakt]].
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Historia==
| + | |
| − | ''Huvudartikel: [[Sovjetunionens historia]]''
| + | |
| − | | + | |
| − | ===[[Oktoberrevolutionen]]===
| + | |
| − | Efter tsarens abdikation i samband med [[februarirevolutionen 1917|februarirevolutionen]] hade den 15 mars 1917 en provisorisk regering bestående av före detta dumaledamöter under den liberale [[furste|furst]] [[Georgij Lvov|Lvov]] tagit makten. Snart uppstod en maktkamp mellan den provosoriska regeringen, som dominerades av liberaler och socialister, och [[Petrograd]]s [[sovjet (råd)|sovjet]], som dominerades av bolsjeviker. Sovjeterna hade tillskansat sig stor makt, bland annat inom militären, och utfärdade beslut som underminerade regeringens. [[Vladimir Lenin]] befann sig i [[landsflykt]] när han i april fick hjälp av de tyska myndigheterna (som hoppades att hans närvaro i Ryssland skulle öka den politiska instabiliteten och att han ifall han kom till makten skulle dra ur Ryssland ur [[första världskriget]]) att ta sig tillbaka till Ryssland. I juli ersattes Lvov av socialisten [[Aleksandr Kerenskij]] som regeringschef. Under hösten [[1917]] hade landet glidit in i ett kaotiskt tillstånd. Rysslands svåra förluster på slagfälten i [[första världskriget]], svälten och en svår vinter, som varit bidragande orsak till att februarirevolutionen brutit ut, hade stärkt [[bolsjevik|bolsjevikernas]] inflytande över arbetarråden. I slutet av juli hade bolsjevikerna den egentliga makten i huvudstaden Petrograd efter att ha krävt mer makt åt sovjeterna.
| + | |
| − | | + | |
| − | De ryska förlusterna och nederlagen i det pågående första världskriget, med en armé och ett folk allt mer kritisk till kriget, satte press på regeringen. Den provisoriska regeringen under Kerenskij valde att fortsätta offensiven, mycket på grund av påtryckningar från [[Storbritannien]] och [[Frankrike]]. Ett misslyckat kuppförsök av de revolutionära i juli ledde till att flera bolsjeviker fängslades eller drevs i landsflykt. Efter att den provisoriska regeringen hade tagit hjälp av bolsjevikerna för att avstyra en högerkupp av general [[Lavr Kornilov|Kornilov]] i Petrograd ökade de senares inflytande. Kerenskij saknade nämnvärt stöd i [[Petrograd]], och när [[oktoberrevolutionen]] genomfördes i den 7 november flydde den provisoriska regeringen utan motstånd och bolsjevikerna kunde efter bara några timmar upprätta regering.
| + | |
| − | | + | |
| − | ===Sovjetunionen bildas===
| + | |
| − | [[Bild:1919-Trotsky Lenin Kamenev-Party-Congress.gif|thumb|250px|Framträdande bolsjeviker under oktoberrevolutionen, från vänster: [[Trotskij]], [[Lenin]] och [[Kamenev]].]]
| + | |
| − | Bolsjevikernas mest akuta mål var att Ryssland skulle dra sig ur kriget, och [[Lev Trotskij]] undertecknade [[1918]] [[Freden i Brest-Litovsk|fredsavtalet i Brest-Litovsk]] som skulle ge länder såsom [[Finland]], Ukraina och [[Baltikum]] självständighet i utbyte mot utlovad fred på östfronten. Stora delar av [[Vitryssland]] och Ukraina hamnade under tysk kontroll.
| + | |
| − | | + | |
| − | [[Ryska inbördeskriget]] [[1918]]-[[1922]] bröt ut mellan [[Röda armén]] och den vita armén som var en blandad motståndsrörelse som bildades till följd av missnöjet med revolutionen som fanns såväl inrikes som utrikes. De vita var en ytterst löst sammanhållen och brokig grupp, bestående av liberaler, socialister, tsartrogna, nationalister som ville ha självständighet från Ryssland och [[kosacker]] som eftersträvade [[autonomi]] men nu skulle få se de landområden de ansåg som sina tillfalla staten. De vita understöddes av 21 länder. Det [[polsk-ryska kriget]] [[1919]]-[[1921]] förlorades av ryssarna, men den [[röda armén]] gick, mycket till följd av sin betydligt större numerär, segrande ur inbördeskriget.
| + | |
| − | | + | |
| − | Bolsjevikstyret präglades under de första åren av "[[krigskommunism]]" för att få kontroll över landet eftersom revolutionen inte nått alla städer och än mindre landsbygden. Säkerhetspolisen, [[Tjeka]]n, etablerades som ett repressionsinstrument.
| + | |
| − | | + | |
| − | År [[1921]] lät Lenin införa vad som har kallats [[NEP]], ''Nya ekonomiska politiken'', där man inom vissa gränser tillät [[marknadsekonomi]], till exempel vid försäljning av livsmedel. Efter [[1925]] och [[Stalin]]s tillträde vid makten började man dock gå ifrån detta och bönderna blev tvungna att sluta kapitalisera sina tillgångar.
| + | |
| − | | + | |
| − | Den 30 december [[1922]] utropades Sovjetunionen, som till en början bestod av fyra sovjetrepubliker, [[Ryska SFSR|Ryssland]], [[Ukrainska SSR|Ukraina]], [[Vitryska SSR|Vitryssland]] och [[Transkaukasiska SFSR|Transkaukasien]]. Dagen därpå antogs landets konstitution. Konstitutionen byggde på så kallad demokratisk centralism, där de styrande valdes av folketSovjetunionen var ett frivilligt förbund mellan de nämnda unionsrepublikerna och de enskilda republikerna hade ett visst mått av självstyre.
| + | |
| − | | + | |
| − | I takt med att Lenins hälsa blev allt sämre kunde [[Josef Stalin|Stalin]] genom sin post som generalsekreterare i [[Centralkommitté]]n [[1922]] tillskansa sig mer makt och inflytande. Från början hade denna post i princip ingen avgörande roll för hur partiet styrdes. När Lenin dog [[1924]] var det tänkt att centralkommitténs ledamöter gemensamt skulle styra landet. Stalins fraktion, bestående dels av ordföranden för [[Komintern]], [[Grigorij Zinovjev]], och dels av den inom partiet högt uppsatte [[Lev Kamenev]], lade dock beslag på statsapparaten. Stalin var vid denna tidpunkt inte på något sätt tänkt att styra landet, Lenin hade redan innan förklarat Stalin som "opålitlig". Men till följd av att [[Lev Trotskij]] var långvarigt sjuk med feber efter att ha gått igenom isen, kunde Stalin och hans triumvirat sakta men säkert ta över makten. [[1924]] utmanövrerades den [[Bolsjevik-leninism|bolsjevik-leninistiska]] oppositionen med [[Lev Trotskij]] i spetsen. Två år senare, [[1926]], anslöt sig dock Zinovjev och Kamenev till Trotskij och vänsteroppositionen. Då hade emellertid Stalin redan tillräckliga befogenheter för att klara maktkampen, och kunde [[1927]] tillsammans med högerns [[Nikolaj Bucharin]], [[Michail Tomskij]] och [[Aleksej Rykov]] exkommunicera Trotskij, Zinovjev och Kamenev, vilka ersattes i centralkommittén av [[Vjatjeslav Molotov]], [[Kliment Vorosjilov]] och [[Michail Kalinin]], Stalins trogna. Trotskij tvingades i exil, flydde till [[Mexiko]] men blev [[1940]] mördad med en [[ishacka]] på uppdrag av Stalin. Stalin vände sig sedan mot sina tidigare allierade i högerfalangen och utmanövrerade dem. Han lyckades krossa all opposition med bland annat skenrättegångar, och efter [[Moskvarättegångarna]] [[1936]]-1938, där nästan 682 000 avrättades{{källa behövs}} och med massiv deportering till [[GULAG]], var i stort sett oppositionen helt avlägsnad.
| + | |
| − | | + | |
| − | Ett av Stalins viktigaste mål var en snabb industrialisering av landet. För att finansiera detta exporterades jordbruksprodukter, vilket ledde till bönderna led brist på mat, vilket förorsakade dem att flytta in till städerna för att arbeta i fabrikerna. Misären på landsbygden skylldes i propagandan på de självägande bönderna, [[kulak]]erna. Under [[1930-talet]] genomfördes kollektivisering av jordbruket.
| + | |
| − | | + | |
| − | ===Stora fosterländska kriget===
| + | |
| − | ''Huvudartikel: [[Andra världskriget]]''
| + | |
| − | | + | |
| − | [[Bild:Reichstag_flag.jpg|thumb|right|250px|[[Röda armén]] placerar sovjetiska flaggan över riksdagshuset i [[Berlin]], [[1945]]. En symbol för de allierades seger över [[Nazityskland]].]]
| + | |
| − | Strax innan andra världskriget fördes intensiva förhandlingar mellan flera politiska block i Europa. Frankrike och Storbritannien sonderade i juli 1939 Sovjetunionen om ett eventuellt militärt samrabete, vilket dock stöp på deras egen ovilja (de fransk-brittiska delegaterna hade inte tilldelats hundraprocentiga förhandlingsbefogenheter och kunde inte skriva under några avtal) att underteckna ett sådant avtal när Sovjetunionen visade sig vara villigt att gå med på detta. Samtidigt försökte Storbritannien att få en överenskommelse med Tyskland. I det läget lovade Tyskland att skicka Hermann Göring till London för att skriva ett avtal med Storbritannien och resan var planerad till den 25 augusti 1939. Under tiden skickade Hitler ett telegram till Moskva där han tog upp de återkommande sovjetiska förslagen att dela på Polen. {{kb}}
| + | |
| − | | + | |
| − | De strandade fransk-brittisk-sovjetiska förhandlingarna fick Sovjetunionen och Tyskland att söka sig till varandra. <ref>Michail Meltyukhov, "Upusjtjennyj chans Stalina", Moskva 2002.</ref> Det kom som en överraskning för de flesta när Sovjetunionen och Tyskland skrev under [[Molotov-Ribbentroppakten]]. I ett hemligt tilläggsprotokoll till icke-angreppsavtalet delades [[Östeuropa]] upp i intressesfärer mellan Tyskland och Sovjetunionen. Med avtalet i sin hand kände sig Hitler säker på att ha full handlingsfrihet utan andras inblandning, vilket ledde till att Tyskland den 1 september 1939 anföll [[Polen]]. Det blev startskottet för det [[andra världskriget]]. Den 17 september gick även den sovjetiska armén in i Polen och besatte dess östra provinser. Efter Polens fall gjorde Sovjetunionen och Tyskland ett fredsutspel då man föreslog en fred på status quo.
| + | |
| − | | + | |
| − | Därefter begärde Stalin baltstaternas underkastelse. Till en början tvingades de baltiska staternas regeringar att acceptera att sovjetiska trupper skulle få stationeras inom deras områden. Den 30 november anföll Sovjetunionen Finland när Finland vägrade gå med på att avträda en buffertzon nordväst om Leningrad (nuvarande [[Sankt Petersburg]]) och samma typ av överenskommelse som de baltiska staterna tvingats gå med på. [[Finska vinterkriget]] slutade i mars 1940 med att Finland tvingades till stora landavträdelser. Året därpå gick baltstaterna med i Sovjetunionen.
| + | |
| − | | + | |
| − | Stalin utökade armén med mer än 150% under perioden. Fördraget med Tyskland gav Sovjetunionen respit att bygga upp sin försvarsförmåga, men samtidigt innebar det att Hitler fick göra upp med väst så att ryggen var fri för angreppet på Sovjetunionen. Det förefaller ha kommit som en överraskning för Stalin när Tyskland anföll Sovjetunionen i och med [[Operation Barbarossa]].Det finns historiker som tror att Stalin hade planerat att attackera Hitler bakifrån, men att Hitler hann före.
| + | |
| − | | + | |
| − | Tyskarna kom snabbt till [[Leningrad]], som de belägrade, invånarna svalt sedan tyskarna hade skurit av förbindelserna så att mat inte kunde skickas till staden. Under oktober och november kom den tyska ''armégrupp center'' i närheten av [[Moskva]], som dock aldrig intogs. Efter ett massivt motanfall i början av december 1941 drevs de tyska trupperna tillbaka mellan 150 och 300 kilometer från huvudstaden. [[Belägringen av Leningrad]] varade över 900 dagar och [[slaget om Stalingrad]] varade nästan i 200 dagar. Slaget om Stalingrad blev en vändpunkt i kriget. 1945 ockuperade [[Röda armén]] östra [[Tyskland]], [[Polen]], [[Estland]], [[Lettland]], [[Litauen]], [[Tjeckoslovakien]], [[Ungern]], [[Rumänien]] och [[Bulgarien]], och i alla dessa länder kunde kommunispartier ta makten.
| + | |
| − | | + | |
| − | ===Kalla kriget===
| + | |
| − | ''Huvudartikel: [[Kalla kriget]]''
| + | |
| − | | + | |
| − | När [[Josef Stalin|Stalin]] dog i mars [[1953]] tog en ledartrojka över, men snart hade [[Nikita Chrusjtjov]] tagit makten. Chrusjtjovs maktövertagande markerade slutet på den stalinistiska perioden. Större delen av [[GULAG]]-systemet kom att avvecklas och i ett tal [[1956]] fördömde Chrusjtjov Stalins terrormetoder. Chrusjtjovs tid vid makten utmärktes annars av att [[rymdkapplöpningen]] tog sin början genom en serie sovjetiska framgångar, från uppskjutningen av [[Sputnik 1]] [[1957]] till [[Jurij Gagarin]]s historiska rymdfärd under [[1961]].
| + | |
| − | | + | |
| − | Sovjetiska trupper tågade in i [[Ungern]] [[1956]] för att avstyra den socialistiska [[ungernrevolten]]. Ett toppmöte med [[USA|USA:s]] president ställdes in efter att ett amerikanskt U2-spaningsplan skjutits ned över Sovjetunionen, och Chrusjtjov fick intern kritik för hur han hade skött [[Kubakrisen]] och misslyckandena i det sovjetiska jordbruket. Han hade också försökt organisera om kommunistpartiet vilket hotade partibyråkraternas makt. 1964 fick han lämna politiken och en ny [[trojka|ledartrojka]] tog makten.
| + | |
| − | | + | |
| − | Denna trojka utgjordes av [[Leonid Brezjnev]], [[Alexej Kosygin]] och [[Nikolaj Podgornyj]]. Av dessa tre blev snart Brezjnev den ledande. Under hans ledning försökte Sovjetunionen återuppväcka folkfrontspolitiken från [[1940-talet]] i den europeiska vänstern, det vill säga att kommunister skulle samarbeta med [[socialdemokrati|socialdemokrater]], men efter [[Warszawapakten|Warszawapaktens]] intåg i [[Tjeckoslovakien]] [[1968]] gick en kris genom de europeiska kommunistpartierna. 1970-talet blev stagnationens årtionde för Sovjet. Brezjnev fick partibyråkraterna på sin sida genom att ge dem ämbeten på livstid, men följden blev att de tusentals delegaterna i [[Högsta sovjet]] blev allt äldre och äldre. Brezjnevs tid vid makten utmärktes även av en stagnation i den sovjetiska ekonomin. Dessutom tyngdes ekonomin av de enorma militära utgifterna och kriget i [[Afghanistan]] som inleddes på juldagen [[1979]] kom att ytterligare förvärra detta problem.
| + | |
| − |
| + | |
| − | Efter [[1980]] stod det klart att Breznev började bli allt mer fysiskt svag och inkapabel att styra landet. I den maktkamp som ständigt fördes inom politbyrån framstod nu [[KGB]]-chefen [[Jurij Andropov]] som den starkaste. Han hade successivt utvidgat KGB:s inflytande under Brezjnevs tid vid makten. När Brezjnev avled i november 1982 utsågs således Andropov till ny generalsekreterare för kommunistpartiet. Andropov var dock vid det här laget försvagad av sjukdom och hans tid vid makten blev kort. Hans främsta bidrag till eftervärlden var kanske att han förde fram [[Michail Gorbatjov]] till maktens toppskikt. När Andropov dog i början av [[1984]] ersattes han av den likaledes sjuklige [[Konstantin Tjernenko]] vilken i sin tur avled året därpå.
| + | |
| − | | + | |
| − | ===Gorbatjovs tid===
| + | |
| − | [[Michail Gorbatjov]] var 54 år när han år [[1985]] tillträdde som generalsekreterare. Han lanserade begreppen ''[[glasnost]]'' (upptining) och ''[[perestrojka]]'' (öppenhet). Genom att allmänheten skulle ges atörre möjlighet att påpeka fel och brister i samhället var tanken att motståndet från den konservativa partibyråkratin skulle brytas. Gorbatjov startade också en kampanj mot [[alkohol]]drickandet. Den nya öppenheten gjorde Gorbatjov mycket populär i väst men enbart diskussioner kunde inte räta upp den haltande sovjetiska ekonomin. Det blev så småningom klart att Gorbatjov inte tänkte tillämpa [[Brezjnevdoktrinen]] gentemot länderna i [[Östeuropa]]. Dessutom var han villig att förhandla med Japan om [[Kurilerna]] emot finansiell hjälp, vilket misslyckades. [[1989]] bröt folkliga uppror ut i land efter land. Genom Sovjetunionen drog också en våg av nationalistisk yra i de olika [[sovjetrepublik|sovjetrepublikerna]] och [[1990]] stod det klart att Gorbatjov höll på att tappa greppet. Under [[1991]] var han fullt sysselsatt med att skriva ett nytt unionsavtal med [[sovjetrepublik|sovjetrepublikerna]] som skulle göra Sovjetunionen till en [[federation]] med Gorbatjov som president men efter ett kuppförsök i augusti 1991 försvann intresset bland republikerna. När republik efter republik utropade autonomi eller självständighet, och när [[OSS]] bildades (och därmed upplöste Sovjetunionen) drog Gorbatjov den enda rimliga slutsatsen av det och avgick den [[25 december]] 1991. Dagen därpå upplöstes Sovjetunionen officiellt.
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Politik==
| + | |
| − | [[Sovjetunionens Kommunistiska Parti (Bolsjevikerna)|Sovjetunionens kommunistiska parti (bolsjevikerna)]], SUKP(b), från och med [[1952]] förenklat till Sovjetunionens kommunistiska Parti var det statsbärande [[parti]]et. Samtliga [[sovjetrepublik|sovjetrepubliker]] hade varsitt eget kommunistparti. Konstitutionellt sett var Sovjetunionen en konfederation, där republikerna i enlighet med denna paragraf hade rätten att begära utträde från unionen. Denna del av konstitutionen användes när de första republikerna avskiljde sig från Sovjetunionen under upplösningen [[1991]]. Makten i partiet var koncentrerad till kommunistpartiets [[centralkommitté]]s [[politbyrå]]. Även om det fanns en president och en premiärminister, så hade det alltid kommunistpartiets generalsekreterare ett stort inflytande på politiken, och många generalsekreterare innehade under någon tid parallellt med sin position som generalsekreterare posten som president eller premiärminister.
| + | |
| − | | + | |
| − | == Administrativ indelning ==
| + | |
| − | ''Huvudartikel: [[sovjetrepublik|Sovjetunionens administrativa indelning]]
| + | |
| − | | + | |
| − | Sovjetunionen bestod innan upplösningen av 15 rådsrepubliker; samtliga är sedan [[1991]] självständiga stater.
| + | |
| − | {| border=1 cellpadding=2 cellspacing=1 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #e3e3e3 solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" align=center
| + | |
| − | |----- bgcolor="#e3e3e3"
| + | |
| − | | colspan=4 | [[Bild:USSR Republics Numbered Alphabetically.png|350px]]
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | 1 || [[Armeniska SSR]]
| + | |
| − | | 9 || [[Litauiska SSR]]
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | 2 || [[Azerbajdzjanska SSR]]
| + | |
| − | |10 || [[Moldaviska SSR]]
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | 3 || [[Vitryska SSR]]
| + | |
| − | |11 || [[Ryska SFSR]]
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | 4 || [[Estniska SSR]]
| + | |
| − | |12 || [[Tadzjikiska SSR]]
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | 5 || [[Georgiska SSR]]
| + | |
| − | |13 || [[Turkmenska SSR]]
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | 6 || [[Kazakiska SSR]]
| + | |
| − | |14 || [[Ukrainska SSR]]
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | 7 || [[Kirgiziska SSR]]
| + | |
| − | |15 || [[Uzbekiska SSR]]
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | 8 || [[Lettiska SSR]]
| + | |
| − | |
| + | |
| − | |}
| + | |
| − | | + | |
| − | == Sovjetiska politiska ledare ==
| + | |
| − | ===''De facto'' ledare och generalsekreterare för kommunistpartiet (1917-1991)===
| + | |
| − | | + | |
| − | *[[Vladimir Lenin]] [[1917]]-[[1922]]
| + | |
| − | *[[Josef Stalin]] [[1922]]-[[1953]]
| + | |
| − | *[[Georgij Malenkov]] [[1953]]
| + | |
| − | *[[Nikita Chrusjtjov]] [[1953]]-[[1964]]
| + | |
| − | *[[Leonid Brezjnev]] [[1964]]-[[1982]]
| + | |
| − | *[[Jurij Andropov]] [[1982]]-[[1984]]
| + | |
| − | *[[Konstantin Tjernenko]] [[1984]]-[[1985]]
| + | |
| − | *[[Michail Gorbatjov]] [[1985]]-[[1991]]
| + | |
| − | | + | |
| − | <timeline>
| + | |
| − | # All measures all in pixels
| + | |
| − | ImageSize = width:225 height:550
| + | |
| − | PlotArea = width: 26 height:530 left:50 bottom:10 # alignment is wrong when plotarea width (25) equals bar width (25)
| + | |
| − | # will be fixed in next EasyTimeline update
| + | |
| − | AlignBars = early
| + | |
| − | | + | |
| − | DateFormat = yyyy
| + | |
| − | Period = from:1919 till:1991
| + | |
| − | TimeAxis = orientation:vertical
| + | |
| − | ScaleMajor = unit:year increment:5 start:1920
| + | |
| − | | + | |
| − | # there is no automatic collision detection,
| + | |
| − | # so shift texts up or down manually to avoid overlap
| + | |
| − | | + | |
| − | Define $dx = 25 # shift text to right side of bar
| + | |
| − | | + | |
| − | PlotData=
| + | |
| − | bar:Leaders color:red width:25 mark:(line,white) align:left fontsize:S
| + | |
| − | | + | |
| − | from:start till:1924 shift:($dx,15) text:[[Vladimir Lenin|Vladimir Iljitj Lenin]]~1917-1924
| + | |
| − | from:1922 till:1953 shift:($dx,5) text:[[Josef Stalin]]~1924-1953
| + | |
| − | from:1953 till:1964 shift:($dx,5) text:[[Nikita Chrusjtjov]]~1953-64
| + | |
| − | from:1964 till:1982 shift:($dx,5) text:[[Leonid Brezjnev]]~1964-1982
| + | |
| − | from:1982 till:1984 shift:($dx,-10) text:[[Jurij Andropov]]~1982-1984
| + | |
| − | from:1984 till:1985 shift:($dx,4) text:[[Konstantin Tjernenko]]~1984-1985
| + | |
| − | from:1985 till:end shift:($dx,10) text:[[Michail Gorbatjov]]~1985-1991
| + | |
| − | </timeline>
| + | |
| − | | + | |
| − | ===Presidenter för Högsta Sovjet, samt efter 1977 Sovjetunionens president===
| + | |
| − | *[[Jakov Sverdlov]] [[1917]]-[[1919]]
| + | |
| − | *[[Michail Kalinin]] [[1919]]-[[1946]]
| + | |
| − | *[[Nikolaj Sjvernik]] [[1946]]-[[1953]]
| + | |
| − | *[[Kliment Vorosjilov]] [[1953]]-[[1960]]
| + | |
| − | *[[Leonid Brezjnev]] [[1960]]-[[1964]]
| + | |
| − | *[[Anastasij Mikojan]] [[1964]]-[[1965]]
| + | |
| − | *[[Nikolaj Podgornyj]] [[1965]]-[[1977]]
| + | |
| − | *[[Leonid Brezjnev]] [[1977]]-[[1982]]
| + | |
| − | *[[Jurij Andropov]] [[1982]]-[[1984]]
| + | |
| − | *[[Konstantin Tjernenko]] [[1984]]-[[1985]]
| + | |
| − | *[[Andrej Gromyko]] [[1985]]-[[1988]]
| + | |
| − | *[[Michail Gorbatjov]] [[1988]]-[[1991]]
| + | |
| − | | + | |
| − | ===Ordförande i folkkommissariernas råd, samt efter 1947 ministerpresident===
| + | |
| − | *[[Vladimir Lenin]] [[1917]]-[[1924]]
| + | |
| − | *[[Aleksej Rykov]] [[1924]]-[[1930]]
| + | |
| − | *[[Vjatjeslav Molotov]] [[1930]]-[[1941]]
| + | |
| − | *[[Josef Stalin]] [[1941]]-[[1953]]
| + | |
| − | *[[Georgij Malenkov]] [[1953]]-[[1955]]
| + | |
| − | *[[Nikolaj Bulganin]] [[1955]]-[[1958]]
| + | |
| − | *[[Nikita Chrusjtjov]] [[1958]]-[[1964]]
| + | |
| − | *[[Aleksej Kosygin]] [[1964]]-[[1980]]
| + | |
| − | *[[Nikolaj Tichonov]] [[1980]]-[[1985]]
| + | |
| − | *[[Nikolaj Ryzjkov]] [[1985]]-[[1991]]
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Helgdagar==
| + | |
| − | {| border=1 align=center cellpadding=2 cellspacing=0
| + | |
| − | |- style=background:#efefef;
| + | |
| − | ! Datum !! Svenskt namn !! Lokalt namn !! Anmärkningar
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | [[1 januari]] || [[Nyårsdagen]] || Новый Год ||
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | [[7 januari]] || [[Ortodox]]a [[jul]]en || Православное Рождество ||
| + | |
| − | |- valign=top
| + | |
| − | | [[23 februari]] || [[Hjältarnas dag|Sovjetiska arméns dag]] || День Советской Армии и Военно-Морского Флота || [[februarirevolutionen 1917|Februarirevolutionen]] [[1917]],<br> skapandet av [[Röda armén]] [[1918]]
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | [[8 mars]] || [[Internationella kvinnodagen]] || Международный Женский День ||
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | [[1 maj]] || [[Första maj]] || Первое Мая - День Солидарности Трудящихся ||
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | [[9 maj]] || [[Segerdagen]] || День Победы || [[Nazityskland]]s kapitulation [[1945]] (som egentligen ägde rum den [[8 maj]])
| + | |
| − | |-
| + | |
| − | | [[7 november|7]]-[[8 november]] || Stora socialistiska oktoberrevolutionen || Седьмое Ноября || [[Oktoberrevolutionen]] [[1917]]; den kallas nu День Примирения
| + | |
| − | |}
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Kultur och media==
| + | |
| − | {{bidrag saknas}}
| + | |
| − | *[[Film i Sovjetunionen]]
| + | |
| − | *[[Television i Sovjetunionen]]
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Referenser==
| + | |
| − | <references/>
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Externa länkar==
| + | |
| − | * [http://www.sssr.su Internetsida om Sovjetunionen]
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Se även==
| + | |
| − | *[[BAM]] (Bajkal-Amur-järnvägen)
| + | |
| − | *[[Belka]]
| + | |
| − | *[[Bolsjevik]]
| + | |
| − | *[[Centralkommitté]]
| + | |
| − | *[[Femårsplan]]
| + | |
| − | *[[Folkkommissariat]]
| + | |
| − | *[[Glasnost]]
| + | |
| − | *[[GRU]]
| + | |
| − | *[[GULAG]]
| + | |
| − | *[[Högsta Sovjet]]
| + | |
| − | *[[Internationalen]]
| + | |
| − | *[[Kalla kriget]]
| + | |
| − | *[[KGB]]
| + | |
| − | *[[Kolchos]]
| + | |
| − | *[[Kopek]]
| + | |
| − | *[[Komintern]]
| + | |
| − | *[[Kommissarie]]
| + | |
| − | *[[Kosmonaut]]
| + | |
| − | *[[Kommunism]]
| + | |
| − | *[[Kosacker]]
| + | |
| − | *[[Mensjevik]]
| + | |
| − | *[[Marxism-leninism]]
| + | |
| − | *[[Lajka]]
| + | |
| − | *[[Lunochod]]
| + | |
| − | *[[NEP]]
| + | |
| − | *[[NKVD]]
| + | |
| − | *[[Oktoberrevolutionen]]
| + | |
| − | *[[Perestrojka]]
| + | |
| − | *[[Politbyrå]]
| + | |
| − | *[[Politruk]]
| + | |
| − | *[[Proletariatets diktatur]]
| + | |
| − | *[[Rubel]]
| + | |
| − | *[[Röda armén]]
| + | |
| − | *[[SEV]]
| + | |
| − | *[[SMERSJ]]
| + | |
| − | *[[Socialism]]
| + | |
| − | *[[Sovchos]]
| + | |
| − | *[[Sovjet]]
| + | |
| − | *[[Sovjetrepublik]]
| + | |
| − | *[[Sputnik]]
| + | |
| − | *[[Stalinism]]
| + | |
| − | *[[Stora fosterländska kriget]] (1941-1945)
| + | |
| − | *[[Strelka]]
| + | |
| − | *[[Tjeka]]
| + | |
| − | *[[Tjernobylolyckan]]
| + | |
| − | *[[Vitahavskanalen]]
| + | |
| − | *[[Warszawapakten]]
| + | |
| − | *[[Östblocket]]
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Kända politiker och andra personer==
| + | |
| − | *[[Lavrentij Berija]]
| + | |
| − | *[[Feliks Dzerzjinskij]]
| + | |
| − | *[[Andrej Gromyko]]
| + | |
| − | *[[Lev Kamenev]]
| + | |
| − | *[[Alexej Kosygin]]
| + | |
| − | *[[Maxim Litvinov]]
| + | |
| − | *[[Boris Pankin]] (Sovjetunionens sista utrikesminister)
| + | |
| − | *[[Nikolaj Podgornyj]]
| + | |
| − | *[[Eduard Sjevardnadze]] (utrikesminister)
| + | |
| − | *[[Michail Suslov]]
| + | |
| − | *[[Lev Trotskij]]
| + | |
| − | *[[Grigorij Zinovjev]]
| + | |
| − | *[[Andrej Zjdanov]]
| + | |
| − | | + | |
| − | {{Sovjetrepubliker}}
| + | |
| − | | + | |
| − | [[Kategori:Sovjetunionen| ]]
| + | |
| − | [[Kategori:Ej längre existerande riken och länder i Europa]]
| + | |
| − | [[Kategori:Ej längre existerande riken och länder i Asien]]
| + | |
| − | [[Kategori:Unioner]]
| + | |
| − | | + | |
| − | {{UA|vi}}
| + | |
| − | | + | |
| − | [[af:Sowjetunie]]
| + | |
| − | [[als:Union der Sozialistischen Sowjetrepubliken]]
| + | |
| − | [[an:Unión de Republicas Sozialistas Sobieticas]]
| + | |
| − | [[ar:اتحاد سوفييتي]]
| + | |
| − | [[ast:Xunión Soviética]]
| + | |
| − | [[az:Sovet Sosialist Respublikaları İttifaqı]]
| + | |
| − | [[bat-smg:Tarību Sājonga]]
| + | |
| − | [[be:Саюз Савецкіх Сацыялістычных Рэспублік]]
| + | |
| − | [[be-x-old:Саюз Савецкіх Сацыялістычных Рэспублік]]
| + | |
| − | [[bg:Съюз на съветските социалистически републики]]
| + | |
| − | [[br:Unaniezh ar Republikoù Sokialour ha Soviedel]]
| + | |
| − | [[bs:Savez Sovjetskih Socijalističkih Republika]]
| + | |
| − | [[ca:Unió de Repúbliques Socialistes Soviètiques]]
| + | |
| − | [[cs:Sovětský svaz]]
| + | |
| − | [[cv:СССР]]
| + | |
| − | [[cy:Yr Undeb Sofietaidd]]
| + | |
| − | [[da:Sovjetunionen]]
| + | |
| − | [[de:Sowjetunion]]
| + | |
| − | [[el:Ένωση Σοβιετικών Σοσιαλιστικών Δημοκρατιών]]
| + | |
| | [[en:Soviet Union]] | | [[en:Soviet Union]] |
| − | [[eo:Sovetunio]]
| |
| − | [[es:Unión de Repúblicas Socialistas Soviéticas]]
| |
| − | [[et:Nõukogude Liit]]
| |
| − | [[eu:Sobietar Errepublika Sozialisten Batasuna]]
| |
| − | [[fa:اتحاد جماهیر شوروی سوسیالیستی]]
| |
| − | [[fi:Neuvostoliitto]]
| |
| − | [[fr:Union des républiques socialistes soviétiques]]
| |
| − | [[fy:Sowjetuny]]
| |
| − | [[ga:An tAontas Sóivéadach]]
| |
| − | [[gl:URSS - СССР]]
| |
| − | [[he:ברית המועצות]]
| |
| − | [[hr:Sovjetski Savez]]
| |
| − | [[hu:Szovjetunió]]
| |
| − | [[hy:ԽՍՀՄ]]
| |
| − | [[ia:Union Sovietic]]
| |
| − | [[id:Uni Soviet]]
| |
| − | [[io:Soviet-Uniono]]
| |
| − | [[is:Sovétríkin]]
| |
| − | [[it:Unione Sovietica]]
| |
| − | [[ja:ソビエト連邦]]
| |
| − | [[ka:სსრკ]]
| |
| − | [[kn:ಸೊವಿಯೆಟ್ ಒಕ್ಕೂಟ]]
| |
| − | [[ko:소비에트 연방]]
| |
| − | [[ku:Yekîtîya Komarên Sowyetên Sosyalîst]]
| |
| − | [[ky:Советтик Социалисттик Республикалар Союзу , CCPC]]
| |
| − | [[la:Unio Rerum Publicarum Socialisticarum Sovieticarum]]
| |
| − | [[lb:Sowjetunioun]]
| |
| − | [[lt:Tarybų Sąjunga]]
| |
| − | [[lv:Padomju Savienība]]
| |
| − | [[mk:Сојуз на Советските Социјалистички Републики]]
| |
| − | [[mo:Униуня Совиетикэ]]
| |
| − | [[ms:Kesatuan Republik Sosialis Soviet]]
| |
| − | [[nl:Sovjet-Unie]]
| |
| − | [[nn:Sovjetunionen]]
| |
| − | [[no:Sovjetunionen]]
| |
| − | [[nrm:Unnion Soviétique]]
| |
| − | [[oc:Union de las Republicas Socialistas Sovieticas]]
| |
| − | [[os:Советон Цæдис]]
| |
| − | [[pl:Związek Socjalistycznych Republik Radzieckich]]
| |
| − | [[pt:União das Repúblicas Socialistas Soviéticas]]
| |
| − | [[qu:Susyalista Suwit Mama Llaqtakunap Huñun]]
| |
| − | [[ro:Uniunea Sovietică]]
| |
| − | [[ru:Союз Советских Социалистических Республик]]
| |
| − | [[scn:Unioni Suviètica]]
| |
| − | [[sh:Sovjetski Savez]]
| |
| − | [[simple:Soviet Union]]
| |
| − | [[sk:Sovietsky zväz]]
| |
| − | [[sl:Sovjetska zveza]]
| |
| − | [[sr:Савез Совјетских Социјалистичких Република]]
| |
| − | [[sw:Umoja wa Kisovyeti]]
| |
| − | [[tg:Иттиҳоди Шӯравӣ]]
| |
| − | [[th:สหภาพโซเวียต]]
| |
| − | [[tl:Unyong Sobyet]]
| |
| − | [[tr:Sovyet Sosyalist Cumhuriyetler Birliği]]
| |
| − | [[tt:Sovetlar Berlege]]
| |
| − | [[uk:Союз Радянських Соціалістичних Республік]]
| |
| − | [[uz:Sovet Sotsialistlik Respublikalar Ittifoqi]]
| |
| − | [[vi:Liên Xô]]
| |
| − | [[zh:苏联]]
| |
| − | [[zh-min-nan:Soviet Siā-hōe-chú-gī Kiōng-hô-kok Liân-ha̍p]]
| |
| − | [[zh-yue:蘇聯]]
| |
