|
|
| (5 intermediate revisions by 3 users not shown) |
| Line 1: |
Line 1: |
| − | '''Ryska revolutionen''' är benämningen på den politiska omvandling som skedde i [[Ryssland]] [[1917]], inklusive [[februarirevolutionen 1917|februarirevolutionen]] och [[oktoberrevolutionen]]. Revolutionen i februari innebar att den [[tsar|tsaristiska]] regimen störtades, och i och med revolutionen i oktober blev det [[kommunist]]iska [[bolsjevik]]partiet styrande parti, med [[Lenin]] och [[Trotskij]] i spetsen.
| + | #REDIRECT[[Ryska revolutionen]] |
| − |
| + | |
| − | Datumangivelserna för denna period kan vara förvirrande eftersom man i Ryssland fram till [[1918]] använde sig av den [[julianska kalendern]], till skillnad från den [[gregorianska kalendern]] som används idag. Detta är förklaringen till att ''Februarirevolutionen'' egentligen inträffade i [[mars (månad)|mars]] och ''Oktoberrevolutionen'' i [[november]], enligt den nya kalendern.
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Bakgrund==
| + | |
| − | | + | |
| − | Ryssland var ett underutvecklat bondeland, med en mycket fattig befolkning i stor nöd, utan demokratiska rättigheter eller möjlighet till utbildning. Riket styrdes enväldigt av [[tsar]]en [[Nikolaj II]], vars välde inte bara omfattade Ryssland utan även flera andra nationer, bland annat [[Finland]], [[Polen]], de [[Baltikum|baltiska staterna]], [[Ukraina]]. Redan [[1905]], efter det ryska nederlaget i [[rysk-japanska kriget]], hade en [[Ryska revolutionen 1905|revolution]] ägt rum i Ryssland, men även om den på papperet ledde till vissa författningsförändringar och inrättande av ett [[parlament]] ([[duma]]) så blev förändringarna i praktiken små. Tsaren kunde fortsätta som [[autokrat]].
| + | |
| − | | + | |
| − | [[Första världskriget]] blev katalysatorn för den ryska revolutionen 1917. Det gick dåligt för Ryssland i kriget, miljoner människor dog och svalt, soldaterna led i [[skyttegrav]]arna. Missnöjet med kriget ledde till politiskt oro i landet och oppositionen mot tsar Nikolaj II växte.
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Februarirevolutionen==
| + | |
| − | :''Huvudartikel: [[Februarirevolutionen 1917]]
| + | |
| − | | + | |
| − | Februarirevolutionen inleddes sedan kvinnliga textilarbetare hade gått ut i strejk den [[8 mars]] (enligt den gregorianska kalendern). Några år senare skulle detta datum antas som den [[internationella kvinnodagen]] av [[Komintern]].
| + | |
| − | [[Image:1917petrogradsoviet assembly.jpg|260px|thumb|Sovjetiskt massmöte i Petrograd]]
| + | |
| − | Demonstrationerna växte och fler och fler arbetare och soldater anslöt sig till protesterna. I och med [[februarirevolutionen 1917|Februarirevolutionen]] störtades [[tsar|tsaren]]s envälde och några av ledamöterna i den av tsaren upplösta [[duma]]n bildade en provisorisk, [[Borgerlig demokrati|borgerlig regering]], ledd av [[Georgij Lvov|furst Lvov]]. Samtidigt bildades överallt i Ryssland de så kallade ''[[Sovjet (råd)|sovjeterna]]'', arbetar-, bonde- och soldatråden ("sovjet" är det ryska ordet för "råd"). Sovjeter hade första gången uppkommit under [[Ryska revolutionen 1905|revolutionen 1905]] och bildades nu efter samma mönster. Syftet var att bygga det nya samhället på denna organisationsform, något som Lenin och Trotskij snabbt satte stopp för då partiet nu tog över makten i råden. Det fanns nu således en ''dubbelmakt'' i Ryssland: makten delades mellan den officiella borgerliga regeringen, och de inofficiella sovjeterna, som ännu inte hade någon formell makt, men som eftersträvade den. En nyckelroll hade socialrevolutionären [[Aleksandr Kerenskij]] som både var justitieminister i den provisoriska regeringen och vice ordförande i Petrograd-sovjeten.
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Tiden mellan februari- och oktoberrevolutionerna==
| + | |
| − | [[Image:Russian revolution.jpg|260px|thumb|Arbetarna flyr efter att regeringstrupper öppnat eld mot en demonstration i Petrograd, sommaren 1917.]]
| + | |
| − | Störtandet av tsarväldet innebar för första gången en enorm politisk frihet i Ryssland, och de partier som förut hade varit olagliga kunde nu utrycka sina åsikter utan censur. Detta innebar att tusentals politiska flyktingar kunde återvända från exil. En av dem var [[Vladimir Lenin]], ledaren för [[bolsjevikpartiet]], som anlände till dåvarande huvudstaden [[Petrograd]] i april från sin exil i [[Schweiz]].
| + | |
| − | | + | |
| − | Den provisoriska regeringen fortsatte kriget mot Tyskland, vilket ledde till stora protester i Petrograd. Furst Lvov avgick i juli och Kerenskij tog över som regeringschef. Han valde att intensifiera krigföringen mot Tyskland, med den så kallade [[Kerenskij-offensiven]].
| + | |
| − | | + | |
| − | I juli rådde revolutionär stämning i huvudstaden med hundratusentals demonstrerande arbetare ute på gatorna, som trotsade regeringens kulspruteeld. Många bolsjeviker menade att tiden var mogen för en ny revolution, men Lenin ansåg, med hänvisning till erfarenheterna från [[Pariskommunen 1871]], att man måste avvakta tills man visste att resten av landet också var moget och redo för revolutionen. Händelserna i juli medförde fänglandet av många revolutionärer; dessa kom dock i augusti att släppas ut av regeringen då Petrograd hotades av den tsartrogne general [[Lavr Kornilov|Kornilov]]s misslyckade kuppförsök.
| + | |
| − | | + | |
| − | Motståndet mot kriget radikaliserades alltmer och sovjeternas inflytande ökade i hela landet. I september utropades republik.
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Oktoberrevolutionen==
| + | |
| − | | + | |
| − | :''Huvudartikel: [[Oktoberrevolutionen]]''
| + | |
| − | | + | |
| − | Februarirevolutionen hade orsakats huvudsakligen på grund av de ryska folkets missnöje med kriget. Kerenskijs regering fortsatte dock kriget, och missnöjet steg åter. Bolsjevikerna var det enda parti som ville erbjuda omedelbar fred, och Lenins parti förespråkade också att all makt borde övergå till sovjeterna. ''Fred, jord och bröd!'', ''Ned med den provisoriska regeringen!'' och ''All makt åt sovjeterna!'' blev bolsjevikernas slagord, och under sommaren och hösten växte bolsjevikpartiet från att ha varit en liten och okänd grupp, till att bli ett av Rysslands största partier.
| + | |
| − | [[Bild:AURORA20060528.jpg|thumb|Pansarkryssaren Aurora]]
| + | |
| − | Kerenskij förskte stoppa kommunisternas frammarsch genom att förbjuda bolsjevikpartiet och fängsla Trotskij, men den 7 november (23 oktober enligt den julianska kalendern) 1917 ansåg Lenin att tiden var mogen. De revolutionära soldaterna avfyrade ett skott från pansarkryssaren [[Kryssaren Avrora|Aurora]], som ekade över staden med budskapet att revolutionen hade börjat, och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom en oblodig revolution, med majoriteten av arbetarna och soldaterna på sin sida. Det enda motståndet utgjordes av en liten grupp officerare som tillsammans med Kerenskijregeringen hade förskansat sig i [[Vinterpalatset]].
| + | |
| − | | + | |
| − | Den provisoriska regeringen störtades och en kommunistisk regim tog över ledningen för Ryssland. Bolsjevikerna höll sitt löfte till folket och tog Ryssland ur kriget. I [[freden i Brest-Litovsk]], som slöts med Tyskland [[1918]], var den nya regimen emellertid tvungen att avsäga sig en stor del av sina europeiska landområden.
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Inbördeskriget==
| + | |
| − | [[Image:TrotskySlayingtheDragon1918.jpg|200px|thumb|Propagandaaffisch för Röda armén från 1918, föreställande [[Lev Trotskij]] som dräper den kontrarevolutionära draken.]]
| + | |
| − | :''Huvudartikel: [[Ryska inbördeskriget]]''
| + | |
| − | | + | |
| − | Oktoberrevolutionen hade genomförts utan större problem, men tiden efter skulle präglas av ett fruktansvärt [[Ryska inbördeskriget|inbördeskrig]], då 19 länder, inklusive [[USA]], [[Japan]], [[Storbritannien]] och [[Frankrike]], invaderade [[Ryska SFSR]] för att stödja den [[Vita armén|vita]] [[Kontrarevolution|kontrarevolutionen]] i ett försök att störta den kommunistiska regeringen.
| + | |
| − | | + | |
| − | Trotskij organiserade och blev ledare för den [[Röda armén]], som framgångsrikt slog tillbaka kontrarevolutionen efter fyra års hårda strider. Under kriget flyttades huvudstaden från Petrograd till [[Moskva]] av strategiska skäl.
| + | |
| − | | + | |
| − | Under inbördeskriget avrättades den tidigare tsaren och hans familj av bolsjevikerna. Tsaren hade sedan revolutionen hållits i [[husarrest]] och en rättegång mot honom för hans brott emot de ryska folket var planerad. Men oron och kaoset under inbördeskriget ledde istället till att kommunistledaren [[Sverdlov]] tog det hastiga beslutet att tsaren skulle skjutas den [[17 juli]] [[1918]], då [[Vita armén|vita styrkor]] närmade sig staden [[Jekaterinburg]] och risken fanns att de skulle befria tsaren. Lenin informerades om detta först efter att avrättningen hade ägt rum.
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Världsrevolutionens misslyckande==
| + | |
| − | | + | |
| − | Den ryska revolutionen 1917 var inte en isolerad händelse. I flera länder i [[Europa]] utbröt liknande arbetarrevolutioner i samband med första världskrigets slutskede. Lenin och bolsjevikerna var själva övertygade om att deras revolution i Ryssland skulle misslyckas om den inte spred sig och utvecklades till en kommunistisk världsrevolution. Huvudsakligen trodde man att [[Tyskland]] var det land som skulle gå främst i världsrevolutionen.
| + | |
| − | | + | |
| − | Mycket riktigt blev det revolution i Tyskland och försök att gripa makten, under ledning av det kommunistiska [[Spartacusförbundet]]. Revolutionen slogs ner då revolutionens ledare [[Rosa Luxemburg]] och [[Karl Liebknecht]] mördades. [[Socialdemokraterna]] gick i allians med de borgerliga vilket ledde till att nationalförsamlingen i [[Weimar]] [[1919]] utarbetade en ny, demokratisk författning för Tyskland. Den tyska delstaten [[Bayern]] var för en kort tid en sovjetrepublik ([[Bayerska rådsrepubliken]]), men kommunisterna avlägsnades sedan från makten där.
| + | |
| − | | + | |
| − | Lenin hade beskrivit [[Tsarryssland]] som ett nationernas fängelse och Finland, som då lydde under tsarväldet, utropade sin självständighet 1917 med bolsjevikernas stöd, men många ryska soldater fanns fortfarande kvar i landet. Ett [[Finska inbördeskriget|inbördeskrig]] utbröt i Finland 1918 mellan ''röda'' (socialister) och ''vita'' (borgerliga), i vilket de vita utgick som segrare.
| + | |
| − | | + | |
| − | Vid revolutionen i [[Ungern]] 1919 upplöstes den dåvarande demokratiska republiken av kommunisten [[Béla Kun]] som då bildade den [[Ungerska rådsrepubliken]] som varade under perioden 21 mars - 6 augusti, innan den krossades av rumänska ockupationstrupper. Béla Kun väntade på stöd från den ryska [[Röda armén]] som aldrig kom.
| + | |
| − | | + | |
| − | Även i Sverige rådde 1917 en revolutionär stämning med strejker och massdemonstrationer (jämför [[Junikravallerna]]). Det nybildade svenska kommunistpartiet (nuvarande [[Vänsterpartiet]]) ökade i medlemsantal, men de flesta arbetarna satte sin tilltro till [[Sveriges socialdemokratiska arbetareparti|socialdemokratin]] som förespråkade en fredlig övergång till demokratisering i landet med sociala reformer, vilket också skedde.
| + | |
| − | | + | |
| − | I samband med det [[polsk-ryska kriget]]) som började som polskt försök att återta sina tidigare gränser, försökte den ryska revolutionledningen att med vapenmakt exportera revolutionen västerut först till Polen, och därefter till Tyskland, Tjeckolslovakien, Ungern och Rumänien<ref>Citat av Lenin i ett dokument som publicerades i Izvetija 27 april 1992 s3; enligt [[Robert Service]] ''A History of Modern Russia'' s120</ref>, men stoppades av de polska styrkorna. Vid freden i Riga (1921) fastställdes gränserna mellan länderna och revolutionen stannade i fortsättningen inom Rysslands gränser.
| + | |
| − | | + | |
| − | Då den världsrevolutionära tendensen stannade av, införde bolsjevikerna [[NEP]]-perioden ("den nya ekonomiska politiken"), som var en konsolideringsperriod under Lenins sista levnadsår, och innebar en återgång till en viss mån av [[marknadsekonomi]]. Regimen hade avsevärda problem att befästa sin position i de olika i ryska regionerna och i icke-ryska republikerna i Sovjetunionen och få livsmedelsproduktionen och industrin att fungera.
| + | |
| − | | + | |
| − | Världsrevolutionens misslyckande och [[Sovjetunionen|Sovjetrysslands]] isolering ledde under 1920-talet till att [[stalinism]]en växte fram och man övergav internationalismen för [[Stalin]]s teori om ''Socialismen i ett land''.
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Kritik==
| + | |
| − | | + | |
| − | Oktoberrevolutionen har av vissa (företrädesvis borgerliga historiker och debattörer) efter [[Sovjetunionen|Sovjetunionens]] fall också kommit att kallas för en [[statskupp]], eftersom man har ansett att det inte var en folklig resning utan snarare ett maktövertagande från [[kommunism|kommunisternas]] sida, med [[Lenin]] och [[Trotskij]] i spetsen. Många socialister anser emellertid att [[oktoberrevolutionen]] är urtypen för en folklig resning. Mot detta talar dock det faktum att bolsjevikerna endast fick 25 % av rösterna i valet samma år, men de fick 51% av rösterna i sovjeterna.{{kb}} Andra klandrar [[bolsjevikerna]] för att ha fråntagit [[sovjet|sovjeterna]] makten och därmed begravt revolutionen. Bolsjevikerna gjorde sig till ett "substitut" för proletariatet efter inbördeskriget vilket vissa leninister i alla fall trotskisterna i viss mån medgett inte var så lyckat.
| + | |
| − | | + | |
| − | Trotskistiska arbetarmakt skrivet t.ex:
| + | |
| − | "Efter [[Kronstadtupproret]] infördes i praktiken ett enpartisystem, eftersom i princip alla icke-bolsjevikiska partier kom att förbjudas då de stödde upproret. Inom bolsjevikpartiet genomfördes ett fraktionsförbud (dock behölls tendensfriheten). Dessa åtgärder stöddes både av Lenin och Trotskij, där Lenin hävdade att under dessa exceptionella omständigheter skulle "proletariatets diktatur... inte fungera utom genom kommunistpartiet" och Trotskij att partiet var "berättigat att hävda sin diktatur även om denna diktatur temporärt kom i konflikt med de övergående stämningarna hos arbetardemokratin". (37) I efterhand kan man vara efterklok och ifrågasätta om dessa steg var riktiga att ta, eftersom de så starkt avvek från marxismens syn på hur en arbetarstat ska organiseras och samtidigt kom att ge en skjuts till den begynnande byråkratiseringen. De var menade som temporära åtgärder, men permanentades under Stalin. Varken Lenin eller Trotskij var några ofelbara "revolutionära gudar"."
| + | |
| − | <ref>37. Cit. i A Dictionary of Marxist Thought, 1991: s 409-410. [http://www.arbetarmakt.com/mp/nummer8/artikel2.php]</ref>
| + | |
| − | | + | |
| − | Enligt [[Robert Service]]s redogörelse av utvecklingen under de första åren av kommunistiskt styre <ref>[[Robert Service]] ''A History of Modern Russia''</ref> framgår det tydligt att övergången till centralstyrd diktatur och utrensande av lokala arbetarråd var i högsta grad avsiktlig och planerad.
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Källor==
| + | |
| − | {{källor}}
| + | |
| − | ===Fotnoter===
| + | |
| − | {{reflist}}
| + | |
| − | | + | |
| − | {{Commons|Category:Russian Revolution of 1917}}
| + | |
| − | | + | |
| − | | + | |
| − | [[Kategori:Första världskriget]]
| + | |
| − | [[Kategori:Kommunism]]
| + | |
| − | [[Kategori:Revolutioner]]
| + | |
| − | [[Kategori:Rysslands historia]]
| + | |
| − | [[Kategori:Politik]]
| + | |
