|
|
| Line 1: |
Line 1: |
| − | :''Kuba var även namnet på en stad i före detta [[Sovjetunionen]], se [[Kuba (stad)]].''
| + | '''Kuba''' är den största staten i [[Västindien]], belägen mellan det [[Karibiska havet]], [[Mexikanska golfen]] och [[Atlanten]]. |
| − | {{landsfakta|
| + | |
| − | |namn=República de Cuba
| + | |
| − | |genitiv=Kubas
| + | |
| − | |flagga=Flag_of_Cuba.svg
| + | |
| − | |statsvapen=
| + | |
| − | |motto=Patria y Libertad<br />([[spanska]] för "hemland och frihet")
| + | |
| − | |världsdel=[[Nordamerika]]
| + | |
| − | |statsskick=[[republik]]
| + | |
| − | |språk=[[spanska]]
| + | |
| − | |a/t=t
| + | |
| − | |huvudstad=[[Havanna]]
| + | |
| − | |huvudstad_koordinater=23,12°N, 82,37°V
| + | |
| − | |störstastad=[[Havanna]]
| + | |
| − | |statschef=[[Raúl Castro]] (Vicepresident)
| + | |
| − | |sct=presidenter
| + | |
| − | |sct2=President
| + | |
| − | |regeringschef=[[Felipe Pérez Roque]]
| + | |
| − | |rct=utrikesministrar
| + | |
| − | |rct2=Utrikesminister
| + | |
| − | |area_rank=106:e
| + | |
| − | |area=100 860
| + | |
| − | |area_%vatten=försumbart
| + | |
| − | |folkmängd_rank=73:e
| + | |
| − | |folkmängd=11 382 820
| + | |
| − | |befolkningstäthet_rank=75:a
| + | |
| − | |invånare/km2=102,4
| + | |
| − | |högstapunkt=[[Pico Real del Turquino|Pico Real del Turquino]]
| + | |
| − | |högstapunkt_meter=1 974
| + | |
| − | |störstasjö=
| + | |
| − | |störstasjö_yta=
| + | |
| − | |längstaflod=[[Rio Cauto]]
| + | |
| − | |längstaflod_längd=330
| + | |
| − | |självständighet=från [[Spanien]]
| + | |
| − | |självständighet_dekl=[[10 oktober]] [[1868]]
| + | |
| − | |självständighet_erk=[[20 maj]] [[1902]]
| + | |
| − | |bnp_rank=Inte rankad
| + | |
| − | |bnp_totalt=$39 000 miljoner<sup>1</sup>
| + | |
| − | |bnp/invånare=$3 500<sup>1</sup>
| + | |
| − | |valuta=[[Kubansk peso]], konvertibel peso<br />
| + | |
| − | |valutakod=CUP, CUC
| + | |
| − | |tidszon=[[UTC]] -5
| + | |
| − | |nationaldag=[[26 juli]], [[10 oktober]]
| + | |
| − | |nationalsång=''[[La Bayamesa]]''
| + | |
| − | |landskod=CU, CUB
| + | |
| − | |landsnummer=53
| + | |
| − | |år=2006
| + | |
| − | |fotnot=<sup>1</sup> Osäker uppskattning
| + | |
| − | }}
| + | |
| − | '''Kuba''' är den största staten i [[Västindien]], belägen mellan det [[Karibiska havet]], [[Mexikanska golfen]] och [[Atlanten]]. Norr om Kuba ligger [[USA]] och [[Bahamas]], till väster [[Mexiko]], söderut [[Caymanöarna]] och [[Jamaica]], och i sydöst [[Haiti]]. | + | |
| | | | |
| − | ==Historia==
| + | En upprorsrörelse ledd av Fidel Castro tog makten 1959 och med Castro vid makten gjordes Kuba till en socialistisk enpartistat. Handeln med dåvarande Sovjetunionen var ytterst viktig för landets ekonomiska överlevnad. Det ekonomiska stödet därifrån försvann vid Sovjetunionens fall 1991 och orsakade en kraftig ekonomisk nedgång. USA har ett handelsembargo mot Kuba sedan 1961. |
| − | ''Huvudartikel: [[Kubas historia]]''
| + | |
| − | | + | |
| − | [[Christopher Columbus]] kartlade Kubas nordöstra kust [[1492]] och landsteg den [[28 oktober]] samma år. Kuba blev en [[Spanien|spansk]] koloni [[1511]]. Efter självständigheten [[1898]], administrerades landet av [[USA]] till [[1902]]. Mellan [[1906]] och [[1909]] var landet ockuperat av USA.
| + | |
| − | | + | |
| − | [[Fulgencio Batista|Batista]] blev den mest betydelsefulla militären och politikern efter militärkuppen [[1933]] han valdes till president [[1940]]-[[1944]]. Batista tog makten vid en andra militärkupp [[1952]]. Han stöddes av USA.
| + | |
| − | | + | |
| − | En upprorsrörelse ledd av [[Fidel Castro]] [[Kubanska revolutionen|tog makten]] [[1959]] och med Castro vid makten gjordes Kuba till en [[socialism|socialistisk]] stat. Handeln med dåvarande Sovjetunionen var viktig för landets ekonomiska överlevnad. Det ekonomiska stödet därifrån försvann vid Sovjetunionens upplösning 1991 och orsakade en kraftig ekonomisk nedgång. USA har ett [[handelsembargo]] mot Kuba sedan 1961. | + | |
| − | | + | |
| − | Från [[revolution]]en fram till östblockets upplösning hade Kuba nära samarbete med de östeuropeiska länderna, med bistånd och leverans av militär materiel, som hjälpte till i Kubas världsomfattande stöd till befrielseorganisationer. I och med händelserna i [[Europa]] 1989 upphörde detta.
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Geografi==
| + | |
| − | *Högsta punkt: [[Pico Turquino]], 1 974 [[meter]] över havet
| + | |
| − | *Lägsta punkt: havsytan (0 meter)
| + | |
| − | *Naturtillgångar: [[kobolt]], [[nickel]], [[järnmalm]], [[koppar]], [[mangan]], [[timmer]], [[petroleum]], odlingsbar mark
| + | |
| − | | + | |
| − | ===Klimat och miljö===
| + | |
| − | Klimatet är [[tropiskt klimat|tropiskt]] men mildras av [[passadvind|passadvindarna]]. Regntiden varar från [[maj]] till [[oktober]]. Mellan [[augusti]] och oktober förekommer ofta [[orkan|orkaner]] på östkusten. I genomsnitt drabbas Kuba av en orkan om året. Längre torrperioder är också vanliga.
| + | |
| − | | + | |
| − | Några av Kubas miljöproblem är luft- och vattenföroreningar, förlorad [[biologisk mångfald]] och avskogning. Kuba har skrivit under, men inte ratificerat flera internationella miljöavtal, bland annat [[Kyotoprotokollet]] om klimatförändringar. Över 90% av elektriciteten framställs av [[fossila bränslen]].
| + | |
| − | | + | |
| − | ===Administrativ indelning===
| + | |
| − | Kuba är indelat i en speciell kommun (''municipio especial''), Isla de la Juventud, och 14 provinser (''provincias''): Camagüey, Ciego de Avila, Cienfuegos, Ciudad de La Habana, Granma, Guantanamo, Holguin, La Habana, Las Tunas, Matanzas, Pinar del Rio, Sancti Spiritus, Santiago de Cuba och Villa Clara.
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Ekonomi==
| + | |
| − | Enligt paragraferna 16 och 18 i Kubas författning <ref name="konstit-kuba">http://en.wikisource.org/wiki/Constitution_of_Cuba</ref> Skall staten styra ekonomin så att resurserna fördelas på ett sätt som tillgodoser människornas och samhällets materiella och kulturella behov. Det fastlås också att folket har rätt till en aktiv del i utförande och planering av statens ekonomi. Staten kontrollerar också all utrikeshandel.
| + | |
| − | | + | |
| − | Under senare år har ekonomiska reformer gjorts i syfte att öka det privata företagandet främst i form av små familjeföretag{{källa behövs}} och lindra ekonomiska problem, som uppstod då östblocket kollapsade i början av 90-talet. De ekonomiska problemen beror främst på USA:s handelsblockad mot landet. Tidigare hade Kuba även problem med höga [[import|importpriser]] på [[olja]], men numera byter Kuba billig olja mot export av läkare, lärare och utbildning till [[Venezuela]]. Efter [[11 september]] [[2001]] uppstod problem med minskad [[turism]]. USA:s handelsblockad är mycket omfattande. Till exempel så får inte ett handelsfartyg som angjort en kubansk hamn stanna vid en amerikansk hamn. Inga amerikanska medborgare får besöka Kuba utan särskilt tillstånd. Sådant tillstånd ges bara exilkubaner som ska besöka sina närmaste släktingar, på Kuba får de sedan bara spendera en viss summa pengar om dagen.
| + | |
| − | | + | |
| − | === Turism ===
| + | |
| − | Den utländska turismen drog igång på allvar under 1980-talet. Vid kommunistpartiets fjärde kongress 1991 beslutades det att turistnäringen skulle byggas ut. Turism svarar numera för över hälften av Kubas inkomster i utländsk valuta.
| + | |
| − | | + | |
| − | Många av turisterna kommer från [[Kanada]], men över hälften av besökarna är numera [[Europa|européer]]. Det förekommer också [[USA|amerikanska]] turistar på Kuba, men de amerikanska handelsrestriktionerna gör att den turismen ännu är mycket begränsad. Beslutet år 2000 att lätta på restriktionerna innebar att förbudet för amerikaner att besöka Kuba utan officiellt tillstånd mjukades upp något. Men det tar troligtvis lång tid innan turistströmmen från USA till Kuba når samma omfattning som den hade före revolutionen 1959. De stora satsningarna har dock gett resultat. 1996 uppnåddes en miljon turister och 2005 var siffran uppe i två miljoner.
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Demografi==
| + | |
| − | *Befolkningens medelålder: 34,5 år (2002)
| + | |
| − | *Befolkningens medellivslängd: 76,8 år (2003)
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Internationella hjälpinsatser==
| + | |
| − | Kuba skickar ut läkare, mekaniker och lärare till mindre bemedlade länder som hjälp i allmänhet och vid katastrofer. Till exempel åkte 1700 kubaner till [[Guatemala]] och [[Honduras]] [[1998]] som svar på en förfrågan om hjälp från efter [[orkan]]en Mitch.
| + | |
| − | | + | |
| − | För närvarande jobbar 44000 kubanska hjälparbetare i 83 länder samt tusentals lärare.
| + | |
| − | | + | |
| − | All utbildning på Kuba är avgiftsfri, liksom sjukvård. Detta gör att många utländska studenter åker till Kuba för att utbilda sig till exempelvis just läkare. Barn till exilkubaner i USA har rätt till fri utbildning på Kuba och det är inte ovanligt att dessa åker till Kuba för att studera då de inte har råd att utbilda sig i USA.
| + | |
| − | | + | |
| − | Kuba tillsammans med [[Venezuela]] var de första länderna som efter [[Orkanen Katrina]] erbjöd USA hjälp, i form av en miljon USA-dollar, 1,100 läkare, 24,6 ton mediciner, två mobila sjukhus, 10 vattenreningsverk, 18 generatorer, 20 ton flaskvatten, 50 ton konserverad mat och 66,000 tunnor eldningsolja. USA tackade nej till den hjälpen. <ref>"[http://www.freepeoplesmovement.org/fpm/page.php?56 Venezuela and Cuba offer aid to Katrina victims]." ''[[The Free Press]].'' [[September]], [[2005]].</ref>
| + | |
| − | | + | |
| − | Kuba erbjöd även hjälp i liknande omfattning som vid orkanen Katrina efter [[11 september-attackerna]], men även då tackade USA nej.{{kb}}
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Politik==
| + | |
| − | ===Kommunistpartiets särskilda ställning===
| + | |
| − | Kubas [[författning]] av år 1992 <ref name="konstit-kuba" /> slår i paragraf 5 fast att ''"Kubas kommunistparti, som följer [[José Martí|Martis]] idéer och [[marxism-leninism]]en och som är den kubanska nationens organiserade förtrupp, är samhällets och statens högsta ledande kraft, och organiserar och leder den gemensamma ansträngningen mot målen att bygga [[socialism]]en och nå ett kommunistiskt samhälle."'' Denna motsvarar paragraf 6 i 1977 års [[sovjet]]iska författning<ref>http://en.wikisource.org/wiki/1977_Constitution_of_the_USSR</ref>.
| + | |
| − | | + | |
| − | ===Åsikter om Kubas politiska system===
| + | |
| − | Kubas kritiker ser landet<ref>Se t ex http://physiciansforhumanrights.org/library/news-2004-03-17.html</ref> som en diktatur som fängslar oliktänkande och begränsar yttrandefriheten. Den amerikanska människorättsorganisationen [[Human Rights Watch]] tar upp en del av de vanligaste anklagelsepunkterna i sin bakgrund<ref>Se t ex http://hrw.org/englishwr2k7/docs/2007/01/11/cuba14886.htm</ref> om landet: "Den kubanska regeringen förnekar systematiskt sina medborgare grundläggande rättigheter till yttrandefrihet, frihet att bilda politiska organisationer, frihet till församling, rörelsefrihet och rätten till rättvisa rättegångar."
| + | |
| − | | + | |
| − | Kritikerna, bland annat [[Amnesty International]] påstår <ref>http://web.amnesty.org/library/Index/ENGAMR250032007?open&of=ENG-CUB</ref> att yttrandefrihet och pressfrihet är kraftigt begränsade enligt kubansk lag. Medlemmar i oppositionsgrupper och människorättsgrupper trakasseras, bland annat genom att gripas och hållas fängslade under kortare perioder, och genom att de beläggs med yrkesförbud av politiska orsaker. Samma kritiker menar också att ett antal människor har dömts till långa fängelsestraff för sina politiska aktiviteter.
| + | |
| − | | + | |
| − | De som försvarar det kubanska samhällsskicket hävdar att de demokratiska rättigheterna och friheterna inte är mer inskränkta på Kuba än i västländer som inte kritiseras av Kubas kritiker. Det finns inga brott på Kuba som inskränker dessa rättigheter mer än i andra länder.
| + | |
| − | | + | |
| − | Kubas försvarare påminner också om att landet befinner sig i en speciell och mycket svår situation, där den amerikanska regeringen med alla medel vill störta den nuvarande regeringen. Därför, menar försvararna, sker många fler allvarliga brott mot den kubanska staten, vilket förklarar att ganska många personer döms för yttrandefrihetsbrott eller brott mot staten som även är brott i västländer.
| + | |
| − | | + | |
| − | De som försvarar Kuba menar också att västerländska liberala medier som är fientligt inställda till Kuba konsekvent ger en förvrängd och felaktig bild av landet.
| + | |
| − | | + | |
| − | ===Valsystemet===
| + | |
| − | På Kuba har man inget partivalssystem som i många västerländska länder.
| + | |
| − |
| + | |
| − | Varje Kubansk kommun är indelad i valdistrikt, med mellan 100 och 1000 invånare. Valdistrikten nominerar en person var i valet till kommunfullmäktige. Nomineringsprocessen sker så att man håller möten i varje kvarter eller jordbrukssektor där minst 6 procent av invånarna i kvarteret/jordbrukssektorn måste delta för att resultatet ska vara giltigt. När alla fått möjlighet att ange någon till nominering sätts ett A4-blad per person, med uppgifter om den föreslagne, upp på offentliga platser i distriktet. Informationsbladen innehåller bara rena fakta om personen - foto, namn, ålder, bostad, historia, tidigare förtroendeuppdrag och dylikt. Efter detta samlas alla i valdistriktet till stormöte, och väljer en av de nominerade till kommunfullmäktige. För att vinna måste man ha minst 50 procent av rösterna. Om ingen uppnår 50% hålls nyval mellan de två kandidater som fått flest röster.
| + | |
| − |
| + | |
| − | Kommunfullmäktige väljs för 2,5 år. Ledamöterna måste en viss tid varje vecka vara tillgängliga för invånarna i deras respektive valdistrik. Allt som väljarna då föreslår ska ledamoten sedan ta upp i fullmäktige. Minst två gånger om året ska ledamoten dessutom deltaga i ett allmänt möte i valdistriktet, där informerar om fullmäktiges beslut och vad de har gjort.
| + | |
| − |
| + | |
| − | Om väljarna i valdistriktet anser att deras representanter misskött sig kan de när som helst utlysa nyvla och avsätta dem och välja nya.
| + | |
| − |
| + | |
| − | Till provinsförsamlingarna och nationalförsamlingen, nominerar valdistrikten varsin person på samma sätt som till kommunfullmäktige. Kandidaterna väljs sedan av hela provinsens respektive landets invånare. Även dessa ledamöter kan när som helst avsättas av väljarna. De har också skyldighet att hålla kontakt med och rapportera till väljarna. Ledamöterna väljs här på fem år.
| + | |
| − | Valdeltagandet på Kuba är mycket högt, och steg mellan 1976 och 1995 från 90 till 97 procent.
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Ekonomi==
| + | |
| − | Regeringen fortsätter att balansera behovet av friare ekonomi mot en önskan om fast politisk kontroll. Under senare år har begränsade ekonomiska reformer gjorts i syfte att öka företagens effektivitet och lindra brist på mat och andra förnödenheter. Den genomsnittliga levnadsstandarden är lägre i början av 2000-talet än innan man förlorade det sovjetiska ekonomiska stödet 1991. De ekonomiska problemen beror främst på USA:s handelsblockad mot landet. Tidigare hade Kuba även problem med höga [[import|importpriser]] på [[olja]], men numera byter Kuba billig olja mot export av läkare, lärare och utbildning till [[Venezuela]]. Efter [[11 september]] [[2001]] uppstod problem med minskad [[turism]]. USA:s handelsblockad är mycket omfattande. Till exempel så får inte ett handelsfartyg som angjort en kubansk hamn stanna vid en amerikansk hamn. Inga amerikanska medborgare får besöka Kuba utan särskilt tillstånd. Sådant tillstånd ges bara exilkubaner som ska besöka sina närmaste släktingar, på Kuba får de sedan bara spendera en viss summa pengar om dagen.
| + | |
| − | | + | |
| − | | + | |
| − | ===Kubas presidenter===
| + | |
| − | *[[Tomás Estrada]] 1902–1906
| + | |
| − | *ockuperat av USA 1906–1909
| + | |
| − | *[[José Miguel Gómez]] 1909–1913
| + | |
| − | *[[Mario García Menocal]] 1913–1921
| + | |
| − | *[[Alfredo Zayas]] 1921–1925
| + | |
| − | *[[Gerardo Machado]] 1925–1933
| + | |
| − | *[[Carlos Manuel de Céspedes]] 1933
| + | |
| − | *[[Ramón Grau San Martín]] 1933–1934
| + | |
| − | *[[Carlos Hevía]] 1934
| + | |
| − | *[[Carlos Mendieta]] 1934–1935
| + | |
| − | *[[José A. Barnet y Vinageras]] 1935–1936
| + | |
| − | *[[Miguel Mariano Gómez]] 1936
| + | |
| − | *[[Federico Laredo Brú]] 1936–1940
| + | |
| − | *[[Fulgencio Batista]] 1940–1944
| + | |
| − | *[[Ramón Grau San Martín]] 1944–1948
| + | |
| − | *[[Carlos Prío Socarrás]] 1948–1952
| + | |
| − | *[[Fulgencio Batista]] 1952–1959
| + | |
| − | *[[Manuel Urrutia]] 1959
| + | |
| − | *[[Osvaldo Dórticos]] 1959–1976
| + | |
| − | *[[Fidel Castro]] 1976–
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Se även==
| + | |
| − | *[[Kommunism]]
| + | |
| − | *[[Socialism]]
| + | |
| − | *[[Kubakrisen]]
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Referenser==
| + | |
| − | <references/>
| + | |
| − | [http://www.cubanuestra.nu/web/article.asp?artID=7736]Debatt om USA:s dollar till Kubas demokratisering
| + | |
| − | | + | |
| − | ==Externa länkar och litteratur==
| + | |
| − | | + | |
| − | *[http://www.svensk-kubanska.se Svensk-Kubanska föreningens webbplats] Stödjer revolutionen.
| + | |
| − | *[http://miscelaneasdecuba.net/web/folder.asp?folderID=89 Revista de Asignaturas] Svenskbaserad Castro-oppositionell webbplats med artiklar på spanska och svenska
| + | |
| − | *[http://www.cubanuestra.nu Cuba Nuestra]En oberoende kubansk tidskrift i Sverige
| + | |
| − | *[http://blogg.aftonbladet.se/13547/ Kuba] Svensk nyhetsblogg om Kuba
| + | |
| − | {{commons|Category:Cuba}}
| + | |
| − | | + | |
| − | {{Nordamerika}}
| + | |
| − | {{Västindien}}
| + | |
| − | {{ALALC}}
| + | |
| − | {{Latinska unionen}}
| + | |
| − | | + | |
| − | [[Kategori:Kuba| ]]
| + | |
| − | [[Kategori:Nordamerikas länder]]
| + | |
| − | [[Kategori:Östater]]
| + | |
En upprorsrörelse ledd av Fidel Castro tog makten 1959 och med Castro vid makten gjordes Kuba till en socialistisk enpartistat. Handeln med dåvarande Sovjetunionen var ytterst viktig för landets ekonomiska överlevnad. Det ekonomiska stödet därifrån försvann vid Sovjetunionens fall 1991 och orsakade en kraftig ekonomisk nedgång. USA har ett handelsembargo mot Kuba sedan 1961.
