|
|
| Line 8: |
Line 8: |
| | Very nice site! | | Very nice site! |
| | | | |
| − | ==Marx och Bakunin i 1 Internationalen==
| + | Very nice site! |
| − | | + | |
| − | Bakunin deltog i [[Första internationalen]], men lämnade denna efter att ha brutit med Marx. Det var även Bakunin som uppfann ordet ''"marxist"'' som en politisk förolämpning. Detta fick Marx att senare utbrista ''"Marxist, det är jag inte!"''. Bakunin var motståndare till all form av auktoritet, antingen det kom från staten eller Gud.
| + | |
| − | | + | |
| − | Huvudanledningen till att Bakunin bröt med Marx var att de hade olika åsikter om [[stat]]ens och [[parti]]ets roll och hur organiseringen av Internationalen skulle se ut. Bakunin, liksom Marx, predikade omstörtande av det styrande samhället och ingen av dem blundade för att detta skulle ske med våld. Bakunin såg dock som första mål att avskaffa staten. Han motsatte sig politisk kontroll och centralisering och ansåg att samhället skulle byggas nerifrån och upp, till skillnad från den ''"proletariatets diktatur"'' som Marx menade skulle leda till att arbetarklassen skulle ta makten över bourgeoisiens institutioner utan att ännu ha upphävt klasserna. Bakunin returnerade då Marx' eget uttalande att "arbetarklassens frigörelse skall vara dess ''eget'' verk" till honom. Man kan säga att Bakunins linje stod närmare Internationalens ursprungliga intentioner än Marx´. Bakunisterna hade organisationer med uppemot en miljon medlemmar bakom sig, framförallt i Frankrike, Italien och Spanien, medan marxisterna hade störst inflytande i Tyskland och England.
| + | |
| − | | + | |
| − | I sin kritik av Marx hävdade Bakunin att uppbyggandet av det socialistiska samhället innan staten avskaffats, skulle leda till en enorm byråkratikoloss<ref>I brev till Herzen och Ogarev, 19/7 1866.</ref>. Marx blev själv – på grund av Pariskommunen 1871 – tvungen att omvärdera statens roll i Bakunins riktning, något som kan ses i förordet 1872 till [[Kommunistiska manifestet]].<ref>"Särskilt har Pariskommunen bevisat, att arbetarklassen kan inte helt enkelt ta det färdiga statsmaskineriet i besittning och sätta det i rörelse för sina egna ändamål".''Kommunistiska Manifestet'', 1872.</ref> Enligt många anarkister besannades också Bakunins påstående i och med [[Sovjetunionen]]s framväxt, efter Bakunins död. Visserligen finns det också [[vänsterkommunist]]er, [[autonom marxism|autonoma marxister]] och moderna [[kommunist]]er som motsatt och motsätter sig [[Sovjetunionen]]s karaktär. Men Bakunins kritik var tidigare och han gick mycket längre än så.
| + | |
| − | | + | |
| − | Bakunin var även författare, bl a till den aldrig avslutade skriften ''Gud och Staten'' som först utkom 1882, efter hans död. Men det var som propagandist, organisatör och revolutionär aktivist han gjorde sin främsta insats, och hans inflytande kan märkas än idag. ''"Total frihet och total kärlek, det är vårt mål!"''<ref>Michail Bakunin i brev till sina systrar 10 augusti 1836.</ref>
| + | |
| | | | |
| | ==Bibliografi== | | ==Bibliografi== |
Revision as of 12:30, 9 May 2014
thumb|right|Teckning föreställande Bakunin
Michail Aleksandrovitj Bakunin, född 30 maj 1814, död 1 juli 1876, var en rysk revolutionär och agitator. Han var och är en av anarkismens förgrundsgestalter. Han var även den som översatte Karl Marx verk Das Kapital till ryska.
Thank you, I have just been searching for info about this subject for a long time and yours is the greatest I've found out so far. However, what about the bottom line? Are you positive concerning the supply? kcgeaekdeecdefae
Very nice site!
Very nice site!
Very nice site!
Bibliografi
- Gud och staten
- Centralism eller självförvaltning?
- Marx - socialismens Bismarck
Biografier
- Nettlau, Max: Michael Bakunin – eine Biographie. London 1896-1900. (Kopia av handskrivet manuskript i folioformat på KB Sthlm. Den seriösaste biografin - om man kan tyda Nettlaus handskrivna tyska).
- Nettlau, Max: Writings on Bakunin. Slienger, London 1978. (Bland annat polemik mot E.H.Carr.)
- Carr, E.H.: Michael Bakunin. Vintage, N.Y. 1937 (Mycket utförligt om Bakunins hela levnadsförlopp men också direkt fientlig.)
- Bakunin Reference Archive [1]
- Anarchisms' Greatest Hit [2]
Referenser
Bakunin, Michail
Bakunin, Michail
Bakunin, Michail
