Buenaventura Durruti

Buenaventura Durruti, född 14 juli 1896, död 20 november 1936, var en spansk anarkokommunist och antifascist.

Durruti deltog som 14-åring i en strejk vid järnvägen och bildade under repressionsåret 1934 affinitetsgruppen "Los Solidarios". Han hade en egen kolonn som stred emot Franco under Spanska inbördeskriget 1936-1939. Barcelona och Madrid försvarades framgångsrikt, och när fascistkuppen slagits ner där tågade man mot Saragoza. Durruti-kolonnen blev legendarisk för sina vilda framrusningar mot fiendens barrikader och skyttegravar och för sin militanta framförhållning. Durruti själv var ett föredöme i striderna, liksom vännen Nestor Machno förespråkade han "frivillig självdisciplin" och han var noga med att alla behandlades lika. Någon ministerpost ville han inte veta av, han ville bara vinna striderna. "Vi bär en ny värld här i våra hjärtan, och den världen växer för varje minut" är ett av hans berömda yttranden. Hans hustru (med vilken han fick dottern Colette) ansåg honom också vara något av en feminist. Det råder oklarhet om hur han stupade, men antagligen blev han lönnmördad av fascisterna. En halv miljon följde honom till graven; hans minne och exempel lever.