Still working to recover. Please don't edit quite yet.
Difference between revisions of "Juridik"
Popperipopp (Talk | contribs) |
|||
| Line 1: | Line 1: | ||
| − | '''Juridik''' är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. | + | '''Juridik''' är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Det vetenskapliga studiet av juridik kallas [[rättsvetenskap]]. |
| + | Rätten består av ett flertal [[rättskälla|rättskällor]], såsom [[skriven rätt|statuter]] (skriven rätt), [[praxis]], [[förarbeten]], [[doktrin]] och [[sedvänja]]. Med ett gemensamt namn brukar statuterna kallas [[norm|normer]], vilket är något missvisande eftersom ordet kan ha en annan betydelse i andra sammanhang . | ||
| + | Den som har som yrke att jobba med juridik kallas [[jurist]]. För att arbeta som jurist krävs egentligen ingen högskoleutbildning men för tillträde till vissa tjänster; såsom [[åklagare]], [[domare]] eller [[advokat]]; krävs yrkesexamen en så kallad [[juris kandidatexamen]] om 180p som ges vid universiteten i [[Lund]], [[Uppsala]],[[Stockholm]], [[Göteborg]], [[Umeå]] och [[Örebro]], [[juris kandidatexamen]] kommer genom [[Bolognaprocessen]] byta namn till juristexamen och omfatta 270 hp. | ||
| − | {{ | + | ==Rättsområden== |
| + | |||
| + | Juridiken delas in i olika rättsområden, beroende på vad som regleras. Den '''offentliga rätten''' reglerar förhållandet till stat och kommun, medan förhållandet mellan privata rättssubjekt regleras genom '''civilrätten'''. Gränserna är inte knivskarpa utan vissa civilrättsliga områden kan ha offentligrättsliga inslag, t.ex. att fastigheter regleras genom offentliga förfaranden, liksom vissa offentligrättsliga områden kan ha civilrättsliga inslag, t.ex. att konkurrensrätten har betydelse för utformningen av civilrättsliga avtal. | ||
| + | |||
| + | ===Offentlig rätt=== | ||
| + | [[Offentlig rätt]] är den rätt som rör det allmänna å ena sidan och en enskild eller det allmänna å andra sidan, exempelvis | ||
| + | * [[Internationell rätt|Folkrätt]] | ||
| + | * [[Förvaltningsrätt]] | ||
| + | * [[Havsrätt]] | ||
| + | * [[Internationell privaträtt]] | ||
| + | * [[Kommunalrätt]] | ||
| + | * [[Konkurrensrätt]] | ||
| + | * [[Statsrätt|Konstitutionell rätt]] | ||
| + | * [[Miljörätt]] | ||
| + | * [[Processrätt]] | ||
| + | * [[Skatterätt]] | ||
| + | * [[Socialförsäkringsrätt]] | ||
| + | * [[Straffrätt]] | ||
| + | |||
| + | ===Civilrätt=== | ||
| + | Förenklat kan civilrätten sägas bestå av de rättsområden som rör förhållandet mellan [[privata rättssubjekt]], oaktat att offentligrättsliga subjekt kan agera på det civilrättsliga planet (tex då kommunen ingår köpeavtal med privata rättssubjekt). Inom civilrätten skiljer man på rätten utifrån två olika perspektiv som kallas [[obligationsrätt]] och [[sakrätt]]. Civilrättens områden utgörs framför allt av: | ||
| + | * [[Arbetsrätt]] | ||
| + | * [[Associationsrätt]] | ||
| + | * [[Avtalsrätt]] | ||
| + | * [[Boenderätt]] | ||
| + | * [[Ersättningsrätt]] | ||
| + | * [[Familjerätt]] | ||
| + | * [[Fastighetsrätt]] | ||
| + | * [[Fordringsrätt]] | ||
| + | * [[Immaterialrätt]] | ||
| + | * [[Konsumenträtt]] | ||
| + | * [[Köprätt]] | ||
| + | * [[Sjörätt]] | ||
| + | |||
| + | |||
| + | Respektive rättsområde är i sin tur indelat i en rad olika undergrupperingar. Exempelvis är [[ersättningsrätt]] uppdelat i [[skadeståndsrätt]] och [[försäkringsrätt]]. | ||
| + | |||
| + | ==Juridikens institutioner i Sverige== | ||
| + | |||
| + | ===Lagstiftaren=== | ||
| + | |||
| + | Lagar stiftas av [[riksdag]]en, normalt efter förslag från regeringen sedan ett utkast till den nya lagen har varit på remiss hos olika myndigheter och organisationer. Med ett något metafysiskt begrepp brukar hela lagstiftningsprocessen sägas vara genomförd av "[[lagstiftaren]]", med vilket visserligen i första hand avses riksdagen men också regeringen och i någon mån även övriga remissinstanser. | ||
| + | |||
| + | Stiftandet av en [[lag]] sker alltså genom att riksdagen antar en [[proposition]]. Lagen trycks sedan i Svensk Författningssamling ([[SFS]]) och efter ikraftträdande utgör lagen en rättskälla i form av en [[statut]]. Det av propositionen som inte utgör lagtext blir ett [[lagförarbete]]. Denna text kan tjäna som tolkningsinstrument och förklaringar till lagtexten. | ||
| + | |||
| + | Förutom [[lagar]] består lagstiftningen (den skrivna rätten) av [[förordning|förordningar]], vilka meddelas av regeringen efter bemyndigande i lag, och [[föreskrifter]], vilka meddelas av [[myndigheter]] efter bemyndigande i lag eller förordning. | ||
| + | |||
| + | ===Domstolar=== | ||
| + | |||
| + | Det svenska domstolssystemet är indelat i tre huvudgrupper: [[allmänna domstol]]ar, [[förvaltningsdomstol]]ar och [[specialdomstol]]ar (tribunaler).'''Allmän domstol''' hanterar som regel [[brottmål]], [[tvistemål]], [[domstolsärenden]] och [[konkurs]]mål. Vissa tingsrätter kan även ha i uppgift att avgöra mer specialiserade mål, tex [[utsökningsmål]]. Vissa tvistemål, de så kallade [[dispositiva tvistemål]]en, kan även, om man är överens om det, avgöras genom [[skiljedom]]sförfarande. '''Förvaltningsdomstolarna''' hanterar mål av [[offentligrättslig]] karaktär där partställningen alltid motsvaras av enskilda mot det allmänna, tex i skattemål och socialförsäkringsmål. | ||
| + | |||
| + | '''Allmänna domstolar''' | ||
| + | |||
| + | *[[Tingsrätt]] | ||
| + | *[[Hovrätt]] | ||
| + | *[[Högsta domstolen]] | ||
| + | |||
| + | '''Förvaltningsdomstolar''' | ||
| + | |||
| + | *[[Länsrätt]] | ||
| + | *[[Kammarrätt]] | ||
| + | *[[Regeringsrätten]] | ||
| + | |||
| + | |||
| + | Processordningen är att målen skall mängdhanteras i första instans och att de högre instanserna skall utnyttjas som rättssäkerhetsgarantier. I andra instans krävs prövningstillstånd för vissa måltyper. I tredje och högsta instans krävs som regel alltid prövningstillstånd. [[Högsta domstolen]]s (HD) och [[Regeringsrätten]]s (RegR) utslag är praxisskapande. Prövningstillstånd beviljas som regel endast om rätten anser att avgörandet kan leda rättstillämpningen framåt. | ||
| + | |||
| + | '''Specialdomstolar''' | ||
| + | |||
| + | *[[Arbetsdomstolen]] | ||
| + | *[[Miljödomstolen]] | ||
| + | *[[Miljööverdomstolen]] | ||
| + | *[[Migrationsdomstolen]] | ||
| + | |||
| + | ===Myndigheter=== | ||
| + | |||
| + | Lagar styr hur offentliga [[myndighet]]er skall sköta sitt arbete, och därigenom hur staten skall förhålla sig till människorna och hur människorna får agera gentemot staten. | ||
| + | |||
| + | Myndigheter kan också utfärda myndighetsföreskrifter efter bemyndigande i [[lag]] eller [[förordning]]. Myndighetsföreskrifter innehåller oftast råd om hur man ska göra i olika verksamheter för att inte bryta mot lagen. | ||
| + | |||
| + | ==Se även== | ||
| + | *[[Rätt (juridik)]] | ||
| + | |||
| + | [[Kategori:Juridik]] | ||
| + | |||
| + | [[af:Reg]] | ||
| + | [[ar:قانون]] | ||
| + | [[an:Dreito]] | ||
| + | [[ast:Derechu]] | ||
| + | [[bn:আইন]] | ||
| + | [[ca:Dret]] | ||
| + | [[ceb:Pamalaod]] | ||
| + | [[co:Drittu]] | ||
| + | [[cs:Právo]] | ||
| + | [[de:Recht]] | ||
| + | [[en:Law]]{{UA|en}} | ||
| + | [[es:Derecho]] | ||
| + | [[eo:Juro]] | ||
| + | [[fa:حقوق (قانونی)]] | ||
| + | [[fr:Droit]] | ||
| + | [[fy:Rjocht]] | ||
| + | [[ga:Dlí]] | ||
| + | [[gl:Dereito]] | ||
| + | [[hr:Pravo]] | ||
| + | [[io:Yuro]] | ||
| + | [[is:Lög]] | ||
| + | [[it:Diritto]] | ||
| + | [[he:משפטים]] | ||
| + | [[ky:Hukuk]] | ||
| + | [[lad:Dirito]] | ||
| + | [[la:Ius]] | ||
| + | [[li:Rech]] | ||
| + | [[mk:Право]] | ||
| + | [[mi:Ture]] | ||
| + | [[nl:Recht]] | ||
| + | [[ja:法 (法学)]] | ||
| + | [[no:Rettsvitenskap]] | ||
| + | [[pl:Prawo]] | ||
| + | [[pt:Direito]] | ||
| + | [[ro:Drept]] | ||
| + | [[simple:Law]] | ||
| + | [[sk:Právo]] | ||
| + | [[sl:Pravo]] | ||
| + | [[fi:Laki]] | ||
| + | [[tl:Batas]] | ||
| + | [[ta:சட்டம்]] | ||
| + | [[th:กฎหมาย]] | ||
| + | [[tr:Hukuk]] | ||
| + | [[uk:Право]] | ||
| + | [[yi:געזעץ]] | ||
| + | [[zh:法律]] | ||
Revision as of 21:41, 14 May 2007
Juridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Det vetenskapliga studiet av juridik kallas rättsvetenskap. Rätten består av ett flertal rättskällor, såsom statuter (skriven rätt), praxis, förarbeten, doktrin och sedvänja. Med ett gemensamt namn brukar statuterna kallas normer, vilket är något missvisande eftersom ordet kan ha en annan betydelse i andra sammanhang .
Den som har som yrke att jobba med juridik kallas jurist. För att arbeta som jurist krävs egentligen ingen högskoleutbildning men för tillträde till vissa tjänster; såsom åklagare, domare eller advokat; krävs yrkesexamen en så kallad juris kandidatexamen om 180p som ges vid universiteten i Lund, Uppsala,Stockholm, Göteborg, Umeå och Örebro, juris kandidatexamen kommer genom Bolognaprocessen byta namn till juristexamen och omfatta 270 hp.
Contents
Rättsområden
Juridiken delas in i olika rättsområden, beroende på vad som regleras. Den offentliga rätten reglerar förhållandet till stat och kommun, medan förhållandet mellan privata rättssubjekt regleras genom civilrätten. Gränserna är inte knivskarpa utan vissa civilrättsliga områden kan ha offentligrättsliga inslag, t.ex. att fastigheter regleras genom offentliga förfaranden, liksom vissa offentligrättsliga områden kan ha civilrättsliga inslag, t.ex. att konkurrensrätten har betydelse för utformningen av civilrättsliga avtal.
Offentlig rätt
Offentlig rätt är den rätt som rör det allmänna å ena sidan och en enskild eller det allmänna å andra sidan, exempelvis
- Folkrätt
- Förvaltningsrätt
- Havsrätt
- Internationell privaträtt
- Kommunalrätt
- Konkurrensrätt
- Konstitutionell rätt
- Miljörätt
- Processrätt
- Skatterätt
- Socialförsäkringsrätt
- Straffrätt
Civilrätt
Förenklat kan civilrätten sägas bestå av de rättsområden som rör förhållandet mellan privata rättssubjekt, oaktat att offentligrättsliga subjekt kan agera på det civilrättsliga planet (tex då kommunen ingår köpeavtal med privata rättssubjekt). Inom civilrätten skiljer man på rätten utifrån två olika perspektiv som kallas obligationsrätt och sakrätt. Civilrättens områden utgörs framför allt av:
- Arbetsrätt
- Associationsrätt
- Avtalsrätt
- Boenderätt
- Ersättningsrätt
- Familjerätt
- Fastighetsrätt
- Fordringsrätt
- Immaterialrätt
- Konsumenträtt
- Köprätt
- Sjörätt
Respektive rättsområde är i sin tur indelat i en rad olika undergrupperingar. Exempelvis är ersättningsrätt uppdelat i skadeståndsrätt och försäkringsrätt.
Juridikens institutioner i Sverige
Lagstiftaren
Lagar stiftas av riksdagen, normalt efter förslag från regeringen sedan ett utkast till den nya lagen har varit på remiss hos olika myndigheter och organisationer. Med ett något metafysiskt begrepp brukar hela lagstiftningsprocessen sägas vara genomförd av "lagstiftaren", med vilket visserligen i första hand avses riksdagen men också regeringen och i någon mån även övriga remissinstanser.
Stiftandet av en lag sker alltså genom att riksdagen antar en proposition. Lagen trycks sedan i Svensk Författningssamling (SFS) och efter ikraftträdande utgör lagen en rättskälla i form av en statut. Det av propositionen som inte utgör lagtext blir ett lagförarbete. Denna text kan tjäna som tolkningsinstrument och förklaringar till lagtexten.
Förutom lagar består lagstiftningen (den skrivna rätten) av förordningar, vilka meddelas av regeringen efter bemyndigande i lag, och föreskrifter, vilka meddelas av myndigheter efter bemyndigande i lag eller förordning.
Domstolar
Det svenska domstolssystemet är indelat i tre huvudgrupper: allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar (tribunaler).Allmän domstol hanterar som regel brottmål, tvistemål, domstolsärenden och konkursmål. Vissa tingsrätter kan även ha i uppgift att avgöra mer specialiserade mål, tex utsökningsmål. Vissa tvistemål, de så kallade dispositiva tvistemålen, kan även, om man är överens om det, avgöras genom skiljedomsförfarande. Förvaltningsdomstolarna hanterar mål av offentligrättslig karaktär där partställningen alltid motsvaras av enskilda mot det allmänna, tex i skattemål och socialförsäkringsmål.
Allmänna domstolar
Förvaltningsdomstolar
Processordningen är att målen skall mängdhanteras i första instans och att de högre instanserna skall utnyttjas som rättssäkerhetsgarantier. I andra instans krävs prövningstillstånd för vissa måltyper. I tredje och högsta instans krävs som regel alltid prövningstillstånd. Högsta domstolens (HD) och Regeringsrättens (RegR) utslag är praxisskapande. Prövningstillstånd beviljas som regel endast om rätten anser att avgörandet kan leda rättstillämpningen framåt.
Specialdomstolar
Myndigheter
Lagar styr hur offentliga myndigheter skall sköta sitt arbete, och därigenom hur staten skall förhålla sig till människorna och hur människorna får agera gentemot staten.
Myndigheter kan också utfärda myndighetsföreskrifter efter bemyndigande i lag eller förordning. Myndighetsföreskrifter innehåller oftast råd om hur man ska göra i olika verksamheter för att inte bryta mot lagen.
