Still working to recover. Please don't edit quite yet.

Difference between revisions of "Karl XII-firande i Lund"

From Anarchopedia
Jump to: navigation, search
(Litteratur)
(Litteratur)
Line 27: Line 27:
 
* [[Gunnar Hillerdal]] & Eric Starfelt: "Karl XII-festen" i ''Akademiska Föreningen i Lund 1830-1953'' (Lund 1953)
 
* [[Gunnar Hillerdal]] & Eric Starfelt: "Karl XII-festen" i ''Akademiska Föreningen i Lund 1830-1953'' (Lund 1953)
 
* [[Staffan Jacobson|Jacobson, Staffan]]: ''Anarkismens Återkomst''. India Däck Bokcafé Förlag, Lund 2006. s. 130-135.
 
* [[Staffan Jacobson|Jacobson, Staffan]]: ''Anarkismens Återkomst''. India Däck Bokcafé Förlag, Lund 2006. s. 130-135.
* Konst%Politik:''Betydelsen av 30 november''.[http://anarchyisorder.wordpress.com7category/betydelsen-av-30-november-!/]
+
* Kons&Politik:''Betydelsen av 30 november''.[http://anarchyisorder.wordpress.com7category/betydelsen-av-30-november-!/]
  
 
==Se även==
 
==Se även==

Revision as of 23:25, 19 November 2012

Karl XII-firandet i Lund har gamla anor. Firandet av hans dödsdag hölls årligen (med vissa avbrott) 30 november fram till 1991.

Historik

Karl XII har en särställning bland svenska kungar vad avser sin relation till staden Lund. Detta genom att kungen 1716-18 residerade i staden (i en byggnad numera tillhörig Katedralskolan), vilket de facto gjorde denna till Sveriges huvudstad dessa år.

1853 föreslog den blivande professorn i estetik Gustaf Ljunggren, då ordförande i Akademiska Föreningens sociala utskott och en allmänt drivande kraft inom studentvärlden, att minnet av Karl XII:s dödsdag borde högtidlighållas i Lund. Förslaget antogs och under 1800-talet hade firandet utformningen att det inleddes med ett högtidstal på Akademiska Föreningen varefter studenterna tågade i fackeltåg ner till Katedralskolan, där man sjöng Viken tidens flyktiga minnen och Esaias Tegnérs dikt Kung Carl den unga hjälte. Bland högtidstalarna märktes under detta sekel prominenta namn som Albert Lysander och Martin Weibull.

Så småningom bestämdes att tåget endast skulle hållas de år minst 150 av studentkårens medlemmar antecknat sig för deltagande. Trots att det totala studentantalet vid denna tid endast uppgick till ungefär 600 uppnåddes i princip alltid detta minimiantal. Från 1873 inbjöds även staden Lunds ickeakademiska medborgare att deltaga i tåget.

Fackeltåget fortsatte genom åren med en paus kring första världskriget, men Studentkåren tog avstånd och ville inte deltaga.[1] Då bildades 30-novemberföreningen av nationella och högerextrema grupper vid Universitetet.[2]

Ordförande från 1960-talet blev Lars Hultén.[3] Under 70-talet började motdemonstrationer ta fart. Vid slutet av 80-talet tillkom allt fler nynazistiska inslag som heil hitler-hälsningar, hakkors och antisemitiska slagord. Skinheads utgjorde en allt större del av det lilla fackeltåget, och enorma polisinsatser med containrar, helikoptrar, avspärrningar av Lundagård och en närmast militär bevakning gjorde Lund till en belägrad stad detta datum.[4]

30 november 1991

1991, i samband med den nynazistiska offensiven i Sverige, bestämde sig en bred antirasistisk koalition för att stoppa marschen. Man genomförde en blockad på Stora Södergatan mot fackeltågets marschriktning, med barrikader och tillresta BZ-aktivister från Danmark. Polisen gav upp och fackeltåget inställdes. Detta blev i praktiken slutet på Karl XII-firandet 30/11 som numera istället räknas som en antirasistisk märkesdag i Lund.[5] Sen dess har heller inga oroligheter rapporterats.

Senare händelser

Även om Karl XII-firandet i sin ursprungliga tappning inte längre förekommer har det varje år ändå dykt upp en handfull personer som tågar från Lunds domkyrka till ett fredsmonument några kilometer bort. Tåget har fortsatt att organiserats av 30 november-föreningen med Lars Hultén i spetsen. Även om antalet motdemonstranter också har minskat sedan 1991 har Karl XII-firarna ändå alltid haft behov av stora polisinsatser för att kunna genomföra sin manifestation.

Den 30 november 2007 var både antalet Karl XII-firare och motdemonstranter ovanligt högt. Dagen innan hade både fredsmonumentet och en staty av Esaias Tegnér vandaliserats och sprejats ned med antifascistiska budskap. Det var också första året sedan 30 november-föreningens grundande som ledaren, Lars Hultén, var frånvarande. Polisen omhändertog flera antifascister och några Karl XII-firare under polislag 13; två personer greps även för försök till misshandel och våldsamt motstånd respektive våldsamt motstånd.[6] Antalet nazister uppgick till mellan 20-25, antalet antifascister uppgick till ungefär 50 och antalet poliser till 30.

Referenser

  1. Oredsson, Sverker: Lunds Universitet under andra världskriget. Lund 1996, s. 17.
  2. "...ett gemensamt företag för Lunds Nationella Studentklubb och de nazistiska studentföreningarna". Oredsson aa, s. 44.
  3. Lundaliv, Nov. 1992, s. 19.
  4. SDS 6/12 1988, Arbetet 7/12 1989, SDS 2/12 1989.
  5. Arbetet 2/12 1991, Dackekuriren 4/1991, s. 20-21.
  6. Hård polisbevakning hindrade sammandrabbning, Sydsvenskan 30 november 2007. Hämtad 2007-12-02.

Litteratur

  • Gunnar Hillerdal & Eric Starfelt: "Karl XII-festen" i Akademiska Föreningen i Lund 1830-1953 (Lund 1953)
  • Jacobson, Staffan: Anarkismens Återkomst. India Däck Bokcafé Förlag, Lund 2006. s. 130-135.
  • Kons&Politik:Betydelsen av 30 november.[1]

Se även

Kategori:Rasism