Still working to recover. Please don't edit quite yet.
Difference between revisions of "RÃ¥dskommunism"
Popperipopp (Talk | contribs) |
Popperipopp (Talk | contribs) |
||
| Line 1: | Line 1: | ||
| − | '''Rådskommunism''', är en form av [[Kommunism|kommunism]] och [[Anarkism|anarkism]]. Ordet råd är en översättning av det ryska ordet sovjet. I Ryssland uppstod sovjeter av arbetare, soldater och bönder som verktyg för arbetarklassens kamp om makten under revolutionerna 1905 och 1917. Den grundläggande enheten i ett | + | '''Rådskommunism''', är en form av [[Kommunism|kommunism]] och [[Anarkism|anarkism]]. Ordet råd är en översättning av det ryska ordet sovjet. I [[Ryssland]] uppstod sovjeter av [[Arbetarklass|arbetare]], soldater och bönder som verktyg för arbetarklassens kamp om makten under [[Ryska revolutionen 1905|revolutionerna 1905]] och 1917. Den grundläggande enheten i ett rådssystem är arbetar-, soldat- eller bonderådet, och de väljs inom de företag, de militära enheter eller de samhällen som råden omfattar. De valda sitter inte under någon bestämd period och kan när som helst avsättas och ersättas med nya. Också i Västeuropa spelade rådssystemet en betydande roll under åren [[1917]]-[[1923]]. |
| − | I Sverige fanns på | + | |
| + | [[Tyskland]] styrdes under några månader efter kejsardömets sammanbrott [[1918]] av arbetarråd med Stor-Berlins arbetarråd som ett slags centrum. Rådsrepubliker utropades i Bayern och Ungern [[1919]], men varken där eller i [[Italien]], där rådssystemet fick stor anslutning under de oroliga förhållandena i Norditalien [[1919]]-[[1920]], kunde arbetarråden upprätthålla sin makt. Arbetarråd bildades även i [[Polen]] efter andra världskriget, under den ungerska revolutionen [[1956]] och i [[Tjeckoslovakien]] [[1968]] etc. | ||
| + | |||
| + | I [[Sverige]] fanns på 1970-talet en mindre rådskommunistisk organisation, [[Förbundet Arbetarmakt]]. Idag finns två organisationer i Sverige som knyter an till den rådskommunistiska strömningen, [[Folkmakt]] och [[Centrum för Arbetar-Kommunister]]. Centrum för Arbetar-Kommunister grundar sig på erfarenheterna från den kurdiskt dominerade arbetarkommunistiska strömningen i Iran och Irak, shorah-rörelsen (shorah = råd), med M Hekmat som främsta ideolog. De ser sig som arvtagare till de arbetarråd som bildades under revolutionen i Iran 1979. Kända rådskommunistiska teoretiker är [[Paul Mattick]] och [[Anton Pannekoek]]. | ||
[[Kategori:Riktningar inom anarkismen]] | [[Kategori:Riktningar inom anarkismen]] | ||
Latest revision as of 23:01, 12 August 2007
Rådskommunism, är en form av kommunism och anarkism. Ordet råd är en översättning av det ryska ordet sovjet. I Ryssland uppstod sovjeter av arbetare, soldater och bönder som verktyg för arbetarklassens kamp om makten under revolutionerna 1905 och 1917. Den grundläggande enheten i ett rådssystem är arbetar-, soldat- eller bonderådet, och de väljs inom de företag, de militära enheter eller de samhällen som råden omfattar. De valda sitter inte under någon bestämd period och kan när som helst avsättas och ersättas med nya. Också i Västeuropa spelade rådssystemet en betydande roll under åren 1917-1923.
Tyskland styrdes under några månader efter kejsardömets sammanbrott 1918 av arbetarråd med Stor-Berlins arbetarråd som ett slags centrum. Rådsrepubliker utropades i Bayern och Ungern 1919, men varken där eller i Italien, där rådssystemet fick stor anslutning under de oroliga förhållandena i Norditalien 1919-1920, kunde arbetarråden upprätthålla sin makt. Arbetarråd bildades även i Polen efter andra världskriget, under den ungerska revolutionen 1956 och i Tjeckoslovakien 1968 etc.
I Sverige fanns på 1970-talet en mindre rådskommunistisk organisation, Förbundet Arbetarmakt. Idag finns två organisationer i Sverige som knyter an till den rådskommunistiska strömningen, Folkmakt och Centrum för Arbetar-Kommunister. Centrum för Arbetar-Kommunister grundar sig på erfarenheterna från den kurdiskt dominerade arbetarkommunistiska strömningen i Iran och Irak, shorah-rörelsen (shorah = råd), med M Hekmat som främsta ideolog. De ser sig som arvtagare till de arbetarråd som bildades under revolutionen i Iran 1979. Kända rådskommunistiska teoretiker är Paul Mattick och Anton Pannekoek.
