Difference between revisions of "Grön anarkism"

'''Grön anarkism''', har sin grund i både social- och individuell [[anarkism]] och till viss del i [[Anarkafeminism|anarkafeminism]]en och [[Ekofeminism|ekofeminism]]en, men är en fristående vidareutveckling med inspiration i [[Djupekologi|djupekologi]]n. Traditionell anarkistisk förtrycksanalys har kombinerats med en radikal [[Biocentrism|biocentrism]], kampen för ett ekologiskt hållbart samhälle och ibland en skarp civilisationskritik riktad mot industrisamhället och de ideologier som upprätthåller dess [[Ekonomism|ekonomism]], sociala institutionalisering och vetenskapliga utvecklingsparadigm. [[Pjotr Kropotkin]] och [[Elisée Reclus]] anses vara de första som tangerade inriktningens tankegångar. Den gröna anarkismen kan idag delas in i en teknopositiv och en teknonegativ fåra. Många teknonegativa gröna anarkister är kritiska till [[socialismen]]s [[metodologi]] och [[historiematerialism | materiella analys]], som uppfattas som systembevarande. Man kritiserar också ofta hela civilisationen som sådan istället för den klassiska anarkistiska kritiken mot kapitalismen eller förtrycksamverkan. Den teknonegativa rörelsen är närmare kopplad till den klassiska individualanarkismen. De teknopositiva med [[Murray Bookchin]] som huvudideolog har en mer traditionell socialanarkistisk grund och Bookchin med flera har kritiserat de teknonegativa som flummiga livsstilister.

'''Grön anarkism''', har sin grund i både social- och individuell [[anarkism]] och till viss del i [[Anarkafeminism|anarkafeminism]]en och [[Ekofeminism|ekofeminism]]en, men är en fristående vidareutveckling med inspiration i [[Djupekologi|djupekologi]]n. Traditionell anarkistisk förtrycksanalys har kombinerats med en radikal [[Biocentrism|biocentrism]], kampen för ett ekologiskt hållbart samhälle och ibland en skarp civilisationskritik riktad mot industrisamhället och de ideologier som upprätthåller dess [[Ekonomism|ekonomism]], sociala institutionalisering och vetenskapliga utvecklingsparadigm. [[Pjotr Kropotkin]] och [[Elisée Reclus]] anses vara de första som tangerade inriktningens tankegångar. Den gröna anarkismen kan idag delas in i en teknopositiv och en teknonegativ fåra. Många teknonegativa gröna anarkister är kritiska till [[socialismen]]s [[metodologi]] och [[historiematerialism | materiella analys]], som uppfattas som systembevarande. Man kritiserar också ofta hela civilisationen som sådan istället för den klassiska anarkistiska kritiken mot kapitalismen eller förtrycksamverkan. Den teknonegativa rörelsen är närmare kopplad till den klassiska individualanarkismen. De teknopositiva med [[Murray Bookchin]] som huvudideolog har en mer traditionell socialanarkistisk grund och Bookchin med flera har kritiserat de teknonegativa som flummiga livsstilister.