Terrorism

Terrorism (av franska terreur; av latinets terror, "skräck", "ångest", ytterst av terreo, "skrämma") definieras oftast som aktioner där våld, fara eller hot om våld eller fara används mot icke-kombattanter för att nå ett politiskt syfte. Syftet med terrorism är att skapa skräck, förödelse och/eller politisk instabilitet.

Oftast förknippas terrorism med små grupper eller nätverk utan formell makt. Men definitionen passar också in på exempelvis självständiga staters medvetna bombande av civila i terrorsyfte. Detta kallas ibland för statsterrorism.

Termen terrorism och terroristbrott har sedermera (27 januari 1977) även introducerats som en juridisk term, och fått populariserad innebörd på senare tid.

I Europa har Irländska republikanska armén (IRA) i Storbritannien och Nordirland samt Baskiska separatiströrelsen (ETA) i Spanien fört sin politiska kamp genom vad som kallats terrorism. En del sekter har också i modern tid genomfört attentat, till exempel japanska Aum shinrikyo som spred saringas i Tokyos tunnelbanesystem 20 mars 1995.

"Terroristernas" motiv och syfte med sina aktioner varierar brett. I fallet Röda armé-fraktionen var syftet att genom en ökad statlig repression få arbetarklassen att mobilisera, i fallet med ETA är målet att skapa en självständig baskisk stat, och i fallet al-Qaida är målet att befria islams heliga platser från kristen ockupation (de amerikanska styrkorna i Saudiarabien).

Indelning

Terrorism kan indelas på olika sätt, FOI gör följande indelning:

• Nationell terrorism
• Internationell terrorism
• Statsterrorism

Man kan också dela in efter den grundläggande ideologin: nationell terrorism, religiös terrorism, rasistisk terrorism, högerterrorism, vänsterterrorism, anarkistisk terrorism eller liberal terrorism (Robespierres "skräckvälde" 1793).

På senare tid har det även diskuterats om informationskrigsföring (av engelska information warfare) skulle vara en terrorinriktning, vilket antyder en indelning som utgår från metoden.

Nationell terrorism

Uppstår vanligast på grund av politiska och sociala konflikter. Aktionerna verkar inom de nationella gränserna.

Internationell terrorism

Uppstår liksom nationell terrorism oftast på grund av politiska och sociala konflikter, men aktionerna riktar sig även utanför de nationella gränserna. för att orsaka skada som gynnar gruppens intressen.

Statsterrorism

Statsterrorism är en term som avser terrorism som styrs eller har sitt ursprung från en statsledning, det vill säga en stats regering arrangerar terroristdåd eller stödjer terroristgrupper verksamma mot den egna eller andra länders befolkningar. Den enda gången en internationell domstol dömt en stat var när USA dömdes för att ha utfört och stött militära och paramilitära aktiviteter mot Nicaragua. Många aktioner inom krigföring passar allmänt in på terrorismdefinitionen, exempelvis terrorbombningarna av Dresden och atombomberna över japan under andra världskriget.

Historik

Seloterna brukar utnämnas till historiens första terrorister. Vid tiden för Kristi födelse kämpade de mot det romerska imperiets ockupation. En annan tidig form av terrorism var grupper av muslimska assassiner, som var starkt inspirerade av seloterna.

Under 1970-talet blev terrorismen en vardagsvara genom tyska Röda armé-fraktionen (Baader-Meinhof-ligan), IRA, ETA och PLO. Efter att terrorismen minskat i omfattning under 1990-talet, inträffade den 11 september 2001 ett av tidernas mest mediala och uppmärksammade terroristdåd, då fyra passagerarflygplan kapades och kraschades, varav två flögs rakt in i World Trade Center i New York och ett störtades i Pentagon; uppemot 3000 människor miste livet. Bakom dådet låg antagligen Usama bin Ladin och hans terroristnätverk al-Qaida. Världens mest omfattande terrorattack var USA:s atombombning av Hiroshima i andra världskrigets slutskede.

Organisationer

Terroristorganisationer är organisationer som använder sig av våld mot civila för att uppnå sina politiska mål. En "arbetsdefinition" som används av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) är "det systematiska utnyttjandet av illegitimt våld, av icke-statlig, substatlig aktör, eller statlig aktör som använder 'klienter' (statsstödd terrorism) för att uppnå vissa specifika mål. Dessa mål kan vara politiska, sociala eller religiösa beroende på gruppen i fråga. Terrorismen blir internationell när dådet utförs utanför de gränser som definierar en specifik grupps/individs ursprungsland, eller när medborgare från samma ursprungsland utgör mål för terrorn och dådet utförs i ett tredje land".

Uttrycket "one man's terrorist is another man's freedom fighter" har använts länge. Man kan dock vara både och. Även om en titulerad frihetskämpe med rätta kan kalla sig just "frihetskämpe", utesluter det inte att han använder sig av terrordåd för att sätta skräck i etablissemanget och befolkningen för att försöka nå sina mål. Man kan därför göra skillnad på medel (terrordåd) och den moraliska bedömningen av utförarens natur (terrorist eller frihetskämpe). Ett terrordåd är ett terrordåd oavsett vem som utför den.

Eftersom våld som påtryckningsmetod i politiska sammanhang är vanligt stämmer definitionen ovan in på väldigt många organisationer. Huruvida man klassar en organisation som terroristorganisation eller inte är oftast en subjektiv bedömning. Den som har makten har också tolkningsföreträdet. Nelson Mandela och ANC utpekades i alla år som terrorister av den rasistiska vita regimen, likaså kallade de tyska nazisterna under andra världskriget alla i franska folkets motståndsrörelse för terrorister. En definition av "terrorist" som alla är överens om existerar inte. Eftersom klassandet ofta är en subjektiv bedömning bör listan nedanför granskas kritiskt.

Litteratur

• Björn Kumm, Terrorismens Historia , ISBN 91-89442-51-2, Lund 2003

Se även

• Kontraterrorism
• Lista över organisationer som har terrorismstämplats av EU
• Lista över organisationer som har terrorismstämplats av Storbritannien
• Lista över organisationer som har terrorismstämplats av USA
• Kategori:Terrororganisationer

Källor

[[Kategori:Terrorism| ]