Still working to recover. Please don't edit quite yet.

Difference between revisions of "gregorianska kalendern"

From Anarchopedia
Jump to: navigation, search
 
 
Line 1: Line 1:
'''Gregorianska kalendern''' är den [[kalender]] som används i de flesta av jordens länder. Den föreslogs av [[Aloysius Lilius]] och antogs av [[påve]]n [[Gregorius XIII]] [[24 februari]] [[1582]], som en mindre ändring av den [[julianska kalendern]]. I [[Sverige]] infördes gregorianska kalendern år [[1753]].
+
#REDIRECT[[Gregorianska kalendern]]
 
+
Genomsnittsåret i den julianska kalendern var 365,25 [[dygn]] långt men eftersom genomsnittsåret är 365,2422 dygn kommer kalendern så småningom i otakt. I den julianska kalendern var år skottår om de hade årtal jämnt delbara med fyra. I den gregorianska kalendern är ej jämna århundraden [[skottår]] såvida dessa ej är jämnt delbara med 400. Detta innebär att exempelvis åren 1800 och 1900 ej var skottår, medan 2000 var skottår. Den gregorianska kalendern får i genomsnitt 365,2425 dygn på ett år vilket ger ett fel på bara ett dygn per 3236 år.
+
 
+
==År==
+
[[År]]en i den gregorianska kalendern räknas efter [[Jesus Kristus|Kristi]] presumtiva födelse, där kalenderns [[epok]], det första året, är år [[1]]. Förkortningarna "e.Kr." eller "f.Kr." används parallellt med [[vt]] eller [[fvt]] för att förtydliga att [[årtal]]et avser efter respektive före epoken; utan förkortning är det normalt underförstått att åren efter epoken avses. Kristi födelse tros ha uppskattats fel med några år, då Jesus enligt senare uträkningar skall vara född år 7 till 4 f.Kr., men systemet är så inarbetat att det fortfarande används. Den felaktiga beräkningen av Kristi födelse gjordes av abboten [[Dionysius Exiguus]] som år 525 fick uppdraget av [[påven]] att ytterligare precisera tiden för kristen påsk, denna gång utan att relatera årtalet till en specifik regents trontillträde så som det gjorts sedan urminnes tider. Ett tidigare försök att bestämma tid för påsk gjordes vid [[kyrkomötet i Nicaea]] år 325, då enligt principen "första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen".
+
 
+
Första århundradet efter Kristus omfattar åren [[1]] till [[100]], andra århundradet [[101]] till [[200]], tredje århundradet [[201]] till [[300]] och så vidare. Första århundradet före Kristus omfattar [[1 f.Kr.]] till [[100 f.Kr.]], andra århundradet före Kristus [[101 f.Kr.]] till [[200 f.Kr.]] och så vidare. Man räknar alltså bakåt i tiden utifrån epoken på detta sätt. Observera att vi numera, av praktiska skäl, brukar räkna de 100 år som börjar på samma siffror för ett århundrade, vilket, om man interpolerar bakåt, skulle medföra att det första århundradet före Kristus, och det första efter Kristus, bara innehåller 99 år.
+
 
+
Hur man betecknar hundratalen varierar i olika länder. I Storbritannien räknar man antal århundraden. T.ex är år 0-100 "the first century". Därför är det som vi kallar 1800-talet exempelvis detsamma som "the 19th century" i [[Storbritannien]].
+
 
+
I andra [[kalender|kalendrar]] räknas åren utifrån andra händelser. Den [[muslimska kalendern]] börjar [[16 juli]] [[622|622 e.Kr.]] ([[Muhammed]]s flykt till [[Medina]]), den [[romerska kalendern]] började [[21 april]] [[753 f.Kr.]] (Roms grundande) och den [[hebreiska kalendern]] börjar [[7 oktober]] [[3761 f.Kr.]] (Adams skapelse).
+
 
+
==Månader==
+
En månad var ursprungligen en lunär cykel, det vill säga tiden från en viss [[månfas]] (till exempel [[fullmåne]]) till nästa förekomst av denna fas, vilket är en period på drygt 29 dygn. Se vidare ''[[månen]]''.
+
 
+
Gregorianska kalendern har 12 [[månad]]er som fått sina namn från romerska gudar, kejsare och räkneord:
+
*[[januari]] (31 dagar)
+
*[[februari]] (29 dagar under [[skottår]], annars 28 dagar)
+
*[[mars]] (31 dagar)
+
*[[april]] (30 dagar)
+
*[[maj]] (31 dagar)
+
*[[juni]] (30 dagar)
+
*[[juli]] (31 dagar)
+
*[[augusti]] (31 dagar)
+
*[[september]] (30 dagar)
+
*[[oktober]] (31 dagar)
+
*[[november]] (30 dagar)
+
*[[december]] (31 dagar)
+
 
+
'''13 månader på ett år''' förekommer ibland vid [[företagsredovisning]]. Om det [[fiskalt år|fiskala året]] upphör i exempelvis december har inte alla på det gångna redovisningsåret löpande [[Skuld (ekonomi)|skuld]]er som uppstått under slutet av året hunnit betalas eller [[likvid]] har inkommit för [[fordring]]ar. Man inför då en [[fiktiv]] trettonde månad, som löper parallellt med januari det påföljande året. De dagliga affärs[[transaktion]]erna bokförs då på månad 13 eller månad 1 allt efter det år som transaktionen skall hänföras till. Genom detta knep blir [[årsredovisning]]arna rättvisande.
+
 
+
I vissa länder, exempelvis [[Italien]] förekommer det att varje år en generell [[gratifikation]] utdelas på nyåret till [[personal]]en som en trettonde månadslön.
+
 
+
==Veckor==
+
En [[vecka]] är en tidsperiod som sträcker sig över sju dagar som räknas oberoende av månadernas och årens växlingar. Veckans sju dagar heter:
+
*[[måndag]]
+
*[[tisdag]]
+
*[[onsdag]]
+
*[[torsdag]]
+
*[[fredag]]
+
*[[lördag]]
+
*[[söndag]]
+
 
+
==Dagar==
+
Dagarna i varje månad räknas med [[datum]].
+
 
+
Med en [[dag]] menas antingen ''1) '' tiden från solens uppgång till nedgång, eller ''2) '' tiden mellan två uppgångar, eller ''3) '' tiden från [[midnatt]] till nästa midnatt. Den första betydelsen är förmodligen den ursprungliga. Enligt första betydelsen så skiftar dagarnas längd beroende på årstid, men enligt den tredje varianten är dagarnas längd konstant. ''Dag'' i den andra och tredje betydelsen är detsamma som [[dygn]]. Dygnet indelas i 24 [[timme|timmar]] som i sin tur indelas i 60 [[minut]]er indelade i 60 [[sekund]]er.
+
 
+
I Sverige, är numera 24-timmarsräkning allmänt vedertaget, exempelvis i tidtabeller, men i dagligt tal använder man ännu konventionellt 12-timmarsräkning. "Klockan 4" kan då avse antingen mycket tidigt på morgonen eller på eftermiddagen. Ofta framgår det av omständigheterna vilket som menas, så i allmänhet medför detta inte några problem. I speciella fall ''kan '' det dock misstolkas, och för att undgå missförstånd är det säkrast att hålla sig till 24-timmarsräkning.
+
 
+
I Sverige gör man en distinktion på kl 2400 och kl 0000. Dygnet slutar kl 2400 och nästa dygn börjar kl 0000. Väl att märka är att kl 2400 och kl 0000 inträffar vid ''exakt '' samma ögonblick, inte den ringaste mikrosekund skiljer dessa klockslag åt.
+
 
+
I engelsktalande länder har man konservativt hållit fast vid ''AM '' (ante meridiem, före middagstiden) och ''PM '' (post meridiem, efter middagstiden), vilket ger en del praktiska problem vid verkställighet av något skeende just vid 12-slaget, antingen det nu gäller 12 på dagen eller midnatt. Tvetydigheter har då undvikits genom att man säger att verksamhet A upphör kl 1200 PM och verksamhet B börjar kl 0001 AM. Eller också bestämmes att verksamhet A slutar 1159 PM, medan verksamhet B börjar kl 0001 PM. Noga räknat uppstår då ett [[interregnum]] på en minut, eller en allmän tveksamhet om vad som gäller under hela 2 minuter.
+
 
+
Detta kan tyckas vara [[petitess]]er. "En minut hit eller dig spelar väl ingen roll?" Men det kan i praktiken vara kritiskt, exempelvis vid omkoppling i ett telekommunikationsnät, då manövern måste utföras i ''exakt '' samma ögonblick i bägge ändar av förbindelsen, om det ska kunna ske avbrottfritt.
+
 
+
För den enskilde kan det bli problem med inställning av elektroniska väckarklockor, som många gånger har den ålderdomliga AM/PM-funktionen som bas. Om klockan ska ringa vid exakt midnatt eller exakt middag, är det i praktiken lätt hänt att ringningen kommer 12 timmar fel. Antingen för tidigt eller för sent, beroende på hur man tolkat AM rep PM vid inställning av väckningstiden. Att klockan ringer för tidigt kan vara förargligt; ringer den för sent kan det vara förödande, om man har någon tid att passa. Ett gott råd är att aldrig ställa väckningen på exakt kl 12, utan 1 minut före eller 1 minut efter 12 så att man är säker på om det är AM eller PM som gäller, när klockan byter halvdygn och förväntas ringa.
+
 
+
I engelsktalande länder har man ofta kallat 24-timmarsräkning för "miltärt klockslag" eftersom militären tidigt anammat 24-timmarsräkning.
+
 
+
Ett liknande problen föreligger vid omställning mellan vintertid och sommartid. Vid omställning från vindertid till sommartid på våren ''förlorar '' man en timme. Dygnet är bara 23 timmar långt. På hösten, när man ska vrida tiden rätt igen ''kommer samma klockslag två gånger !''. Dygnet blir då 25 timmar långt. Vid tidstämpling av tidskritiska verksamheter har man där ett klart problem, t ex vid rapporter av något som hänt just omkring växlingstiden. Hände det ''samtidigt '' som något annat, eller hände det ''före '' eller hände det ''efter? 
+
 
+
Växlingen brukar ju ske på natten. Men om man har skiftarbete över den kritiska tiden, för hur många timmar skall man ha ersättning för s k obekväm arbetstid? Hur räknar man tiden mellan de obligatoriska vilotimmar, som vissa yrkesgrupper måste iaktta enligt lag eller avtal?
+
 
+
==Gregorianska kalenderns införande==
+
Följande år infördes den gregorianska kalendernn i några olika länder:
+
* [[1582]] - [[Spanien]], [[Italien]], [[Polen]], [[Portugal]], [[Frankrike]], [[Luxemburg]], katolska regionerna av [[Nederländerna]]
+
* [[1583]] - [[Bayern]], [[Tyrolen]]
+
* [[1583]]-[[1585]] - Katolska regionerna av [[Tyskland]] och [[Schweiz]]
+
* [[1584]] - [[Österrike]], [[Tjeckien]]
+
* [[1587]] - [[Ungern]]
+
* [[1590]] - [[Transsylvanien]]
+
* [[1610]] - [[Preussen]]
+
* [[1700]] - [[Danmark]], [[Norge]], och de protestantiska regionerna av [[Tyskland]], [[Nederländerna]] och [[Schweiz]] (utom kantonen [[Sankt Gallen]])
+
* [[1724]] - Den schweiziska kantonen [[Sankt Gallen]]
+
* [[1752]] - [[England]] med kolonier (inklusive de som senare skulle komma att bilda [[USA]])
+
* [[1753]] - [[Sverige]], [[Finland]], [[Japan]]
+
* [[1911]] - [[Kina]]
+
* [[1912]] - [[Albanien]]
+
* [[1915]] - [[Litauen]]
+
* [[1916]] - [[Bulgarien]]
+
* [[1918]] - [[Ryssland]], [[Estland]]
+
* [[1919]] - [[Rumänien]], [[Serbien]]
+
* [[1924]] - [[Grekland]]
+
* [[1926]] - [[Turkiet]]
+
* [[1928]] - [[Egypten]]
+
 
+
==Införandet i Sverige==
+
I november [[1699]] togs beslutet att gregorianska kalendern skulle införas i Sverige. Men det skulle inte ske direkt, utan man skulle utesluta [[skottdagen]] under 11 [[skottår]] för att få en anpassning i lagom takt.
+
 
+
År [[1700]] slopade man alltså skottdagen. Men i fortsättningen gjorde krig och elände att ingen brydde sig om planerna. Sverige hade nu fått en egen [[kalender]], [[svenska kalendern]], som inte fanns i något annat land. Till slut fann man det opraktiskt, så [[1712]] beslöts att man skulle återgå till den gamla kalendern. Det gjordes på så sätt att man satte in en extra skottdag, [[fredag|fredagen]] den [[30 februari]] [[1712]], den så kallade ''tillökningsdagen''.
+
 
+
[[1753]] togs det stora steget till den nya kalendern. Det gick till så, att man tog bort de 11 sista dagarna i februari. [[17 februari]] följdes av [[1 mars]]. Sverige ville undvika hänvisningar till påvar, så den gregorianska kalendern kallades för ''nya stilen''. Tiden före [[1 mars]] [[1753]] kallades för ''gamla stilen''. Genomförandet var dock inte populärt hos alla människor – många ansåg att man tog bort 11 dagar från deras liv.
+
 
+
Denna vinglighet i tidräkningen har en liten effekt än idag, nämligen i släktforskningssammanhang. Människor som levde överlappande de kritiska åren, hur gamla var de egentligen när de dog? Om det i [[kyrkböcker]]na står ett visst datum för födelse, giftermål, begravning e d, för hur länge sen från "nu" var det egentligen?
+
 
+
==Se även==
+
* [[Kalenderreform]]
+
* [[Bankår]]
+
* [[Svenska kalendern|Den svenska kalendern]]
+
 
+
[[Kategori:Kalendrar]]
+
 
+
[[af:Gregoriaanse kalender]]
+
[[als:Gregorianischer Kalender]]
+
[[ang:Gregorisc gerīmbōc]]
+
[[ar:تقويم ميلادي]]
+
[[bat-smg:Grėgaliaus kalėnduorios]]
+
[[be:Грыгарыянскі каляндар]]
+
[[be-x-old:Грэгарыянскі каляндар]]
+
[[bg:Григориански календар]]
+
[[bn:গ্রেগরিয়ান বর্ষপঞ্জী]]
+
[[bpy:গ্রেগরিয়ান পাঞ্জী]]
+
[[br:Deiziadur gregorian]]
+
[[bs:Gregorijanski kalendar]]
+
[[ca:Calendari gregorià]]
+
[[ceb:Kalendaryong Gregoryano]]
+
[[cs:Gregoriánský kalendář]]
+
[[csb:Gregorijansczi kalãdôrz]]
+
[[cy:Calendr Gregori]]
+
[[da:Gregorianske kalender]]
+
[[de:Gregorianischer Kalender]]
+
[[el:Γρηγοριανό ημερολόγιο]]
+
[[en:Gregorian calendar]]
+
[[eo:Gregoria kalendaro]]
+
[[es:Calendario gregoriano]]
+
[[et:Gregoriuse kalender]]
+
[[eu:Gregoriar egutegia]]
+
[[fa:تقویم گرگوری]]
+
[[fi:Gregoriaaninen kalenteri]]
+
[[fo:Gregorianski kalendarin]]
+
[[fr:Calendrier grégorien]]
+
[[fur:Calendari Gregorian]]
+
[[fy:Gregoriaanske kalinder]]
+
[[gl:Calendario gregoriano]]
+
[[he:הלוח הגרגוריאני]]
+
[[hi:ग्रेगोरी कैलंडर]]
+
[[hr:Gregorijanski kalendar]]
+
[[hu:Gergely-naptár]]
+
[[id:Kalender Gregorian]]
+
[[ilo:Calendario a Gregorian]]
+
[[io:Gregoriana kalendario]]
+
[[is:Gregoríska tímatalið]]
+
[[it:Calendario gregoriano]]
+
[[ja:グレゴリオ暦]]
+
[[jv:Kalendher Gregorian]]
+
[[ka:გრიგორიანული კალენდარი]]
+
[[ko:그레고리력]]
+
[[ku:Salnameya Gregorian]]
+
[[kw:Calans gregorek]]
+
[[la:Calendarium Gregorianum]]
+
[[lb:Gregorianesche Kalenner]]
+
[[li:Gregoriaanse kalender]]
+
[[lt:Grigaliaus kalendorius]]
+
[[lv:Gregora kalendārs]]
+
[[mk:Грегоријански календар]]
+
[[ml:ഗ്രിഗോറിയന്‍ കാലഗണനാരീതി]]
+
[[ms:Kalendar Gregory]]
+
[[nap:Calannario greguriano]]
+
[[nds-nl:Gregoriaanse kelender]]
+
[[nl:Gregoriaanse kalender]]
+
[[nn:Den gregorianske kalenderen]]
+
[[no:Gregoriansk kalender]]
+
[[nrm:Calendri grégorian]]
+
[[oc:Calendièr gregorian]]
+
[[pl:Kalendarz gregoriański]]
+
[[pt:Calendário gregoriano]]
+
[[ro:Calendarul gregorian]]
+
[[ru:Григорианский календарь]]
+
[[simple:Gregorian calendar]]
+
[[sk:Gregoriánsky kalendár]]
+
[[sl:Gregorijanski koledar]]
+
[[sr:Грегоријански календар]]
+
[[sw:Kalenda ya Gregori]]
+
[[ta:கிரெகொரியின் நாட்காட்டி]]
+
[[th:ปฏิทินเกรโกเรียน]]
+
[[tl:Kalendaryong Gregorian]]
+
[[tr:Gregoryen takvimi]]
+
[[uk:Григоріанський календар]]
+
[[uz:Grigori taqvimi]]
+
[[vi:Lịch Gregory]]
+
[[wa:Calindrî grigoryin]]
+
[[zh:格里曆]]
+
[[zh-min-nan:Gregorius Le̍k-hoat]]
+

Latest revision as of 10:59, 15 May 2007