Still working to recover. Please don't edit quite yet.

Difference between revisions of "Arbetarråd"

From Anarchopedia
Jump to: navigation, search
m (Reverted edits by 67.159.44.139 (Talk); changed back to last version by Profanum vulgus)
 
(2 intermediate revisions by 2 users not shown)
Line 1: Line 1:
Ett '''Arbetarråd''' är ett [[direktdemokrati]]skt styrande organ efter socialistiskt mönster inom bland annat [[kommunism]]en och [[anarkism]]en. Arbetsplatsens Generalförsamling (stormöte) väljer när som helst avsättbara delegater till sitt Råd. Delegaterna har ett bundet mandat för att företräda Generalförsamlingen i [[federation]]er med andra Generalförsamlingars Råd, regionalt och nationellt. Ett arbetarråd kan fungera inom ramen för en [[fackförening]] men det kan också utvecklas ur en strejkkommitté. Arbetarråd användes bland annat i [[Ryssland]] under tiden runt [[Ryska revolutionen 1905|revolutionen 1905]] och [[ryska revolutionen]] [[1917]], i Tyskland 1918, vid [[Kronstadtupproret]] 1921, i vissa delar av den spanska republiken under [[spanska inbördeskriget]] 1936-39 och i rådsupproret i [[Ungernrevolten]] 1956. Arbetarråden har också i vår tid en tendens att uppstå spontant i revolutionstider som varande de proletära demokratiska maktorganen, något som uppmärksammats bl.a. av franska ''Socialisme ou Barbarie'', engelska ''Solidarity'' och svenska ''Folkmakt''. I den nutida frihetligt socialistiska rörelsen ses arbetarrådet som en tänkbar ekonomisk och politisk grundsten i ett framtida samhälle.[[Image:1917petrogradsoviet assembly.jpg|thumb|right|300px|Petrograds arbetarråd 1917.]]
+
Ett '''Arbetarråd''' är ett [[direktdemokrati]]skt styrande organ efter socialistiskt mönster inom bland annat [[kommunism]]en och [[anarkism]]en. Arbetsplatsens Generalförsamling (stormöte) väljer när som helst avsättbara delegater till sitt Råd. Delegaterna har ett bundet mandat för att företräda Generalförsamlingen i [[federation]]er med andra Generalförsamlingars Råd, regionalt och nationellt. Ett arbetarråd kan fungera inom ramen för en [[fackförening]] men det kan också utvecklas ur en strejkkommitté. Arbetarråd användes bland annat i [[Ryssland]] under tiden runt [[Ryska revolutionen 1905|revolutionen 1905]] och [[ryska revolutionen]] [[1917]], i Tyskland 1918, vid [[Kronstadtupproret]] 1921, i vissa delar av den spanska republiken under [[spanska inbördeskriget]] 1936-39 och i rådsupproret i [[Ungernrevolten]] 1956. Arbetarråden har också i vår tid en tendens att uppstå spontant i revolutionstider som varande de proletära demokratiska maktorganen, något som uppmärksammats bl.a. av franska ''Socialisme ou Barbarie'', engelska ''Solidarity'' och svenska ''Folkmakt''. I den nutida frihetligt socialistiska rörelsen ses arbetarrådet som en tänkbar ekonomisk och politisk grundsten i ett framtida samhälle.
  
 
==Referenser==
 
==Referenser==
Line 9: Line 9:
 
*[[Cornelius Castoriadis]]
 
*[[Cornelius Castoriadis]]
 
*[[Anton Pannekoek]]
 
*[[Anton Pannekoek]]
===Se även===
 
  
 +
===Se även===
 
*[[Sovjet]]  
 
*[[Sovjet]]  
 
*[[Syndikalism]]
 
*[[Syndikalism]]
Line 18: Line 18:
 
[[Kategori:Socialism]]
 
[[Kategori:Socialism]]
  
[[de:Arbeiter- und Soldatenrat]]
 
[[en:Workers' council]]
 
[[fr:Conseil ouvrier]]
 
 
[[is:Ráðstjórn]]
 
[[is:Ráðstjórn]]
[[nn:Arbeidarråd]]
 
[[pt:Conselho operário]]
 

Latest revision as of 11:46, 6 October 2008

Ett Arbetarråd är ett direktdemokratiskt styrande organ efter socialistiskt mönster inom bland annat kommunismen och anarkismen. Arbetsplatsens Generalförsamling (stormöte) väljer när som helst avsättbara delegater till sitt Råd. Delegaterna har ett bundet mandat för att företräda Generalförsamlingen i federationer med andra Generalförsamlingars Råd, regionalt och nationellt. Ett arbetarråd kan fungera inom ramen för en fackförening men det kan också utvecklas ur en strejkkommitté. Arbetarråd användes bland annat i Ryssland under tiden runt revolutionen 1905 och ryska revolutionen 1917, i Tyskland 1918, vid Kronstadtupproret 1921, i vissa delar av den spanska republiken under spanska inbördeskriget 1936-39 och i rådsupproret i Ungernrevolten 1956. Arbetarråden har också i vår tid en tendens att uppstå spontant i revolutionstider som varande de proletära demokratiska maktorganen, något som uppmärksammats bl.a. av franska Socialisme ou Barbarie, engelska Solidarity och svenska Folkmakt. I den nutida frihetligt socialistiska rörelsen ses arbetarrådet som en tänkbar ekonomisk och politisk grundsten i ett framtida samhälle.

Referenser[edit]

Se även[edit]

Kategori:Socialism